54
Psalm 54 – Namnet som räddar
[Psalm 54 är en bön. Det är den första av en grupp psalmer som uttrycker förtröstan på Gud, se Psalm 54-59 och 61-63.
Författare: David
Struktur:
1. En bön om hjälp mot fiender, vers 3-5
2. Förtröstan på Guds ingripande, vers 6-7
3. Tacksägelseoffer och bekännelse, vers 8-9]
______
1 Till den strålande (framstående, ständige) ledaren [psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen]. På stränginstrument. En undervisning (instruktion, välskriven sång, hebreiska ”maskil”) av (till) David, 2 när zifiterna [en klan från staden Zip, strax sydost om Hebron] kom till Saul och sade att David gömmer sig själv bland vårt folk. [1 Sam 23:19; 26:1]
[Bakgrunden till psalmen är att David är på flykt från Saul, se 1 Sam 23:15-28.]
______
3 Gud (Elohim), i ditt namn, fräls mig (rädda mig)
och försvara mig med din styrka.
4 Gud (Elohim), hör min bön,
lyssna på (ge ditt öra till) orden från min mun.
5 Främlingar har rest sig mot mig,
ondskefulla och våldsamma män söker efter min själ (står efter mitt liv),
de har inte Gud (Elohim) som sitt rättesnöre.
[De ser inte Gud som ett föredöme för sina handlingar.]
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
6 Dock, Gud (Elohim) är verkligen min hjälpare,
Herren (Adonai) är den som upprätthåller min själ (håller mig vid liv).
7 Han ska löna de onda som sitter och väntar på mig,
i din sanning ska du förgöra dem.
8 Jag ska offra ett frivilligt offer till dig,
jag ska tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) ditt namn Herre (Jahve), för det är gott.
9 Han har befriat mig från nöd
och mina ögon har fått se mina fiender (ge vika).