2 Tessalonikerbrevet
Inledning
Introduktion: Paulus, Silas och Timoteus besökte staden Tessalonike i Makedonien under sin andra missionsresa och grundade församlingen där. Ganska snart var Paulus dock tvungen att lämna dem på grund av förföljelse, se Apg 17:1. Paulus var där åtminstone tre veckor, se Apg 17:1, men troligen några månader eftersom han hann undervisa många och även arbeta för sitt uppehälle, se 2 Tess 3:8. Staden hade även en betydande judisk befolkning. Församlingen verkar dock främst ha bestått av hedningar.
Detta är det andra brevet som Paulus skriver till den unga församlingen från Korint. På grund av förföljelsen och några falska brev i Paulus namn, trodde man att Herrens dag redan hade inträffat och att de levde i den sista vedermödan. Några hade slutat att arbeta i väntan på jordens undergång. I detta brev uppmuntrar Paulus församlingen att vara trofast trots förföljelse, och förklarar vilka händelser som måste komma innan Herrens dag.
Struktur:
1. Uppmuntran att stå fasta i tron trots förföljelse – kap 1.
2. Herrens dag – kap 2.
3. Uppmaning till fortsatt trofasthet – kap 3.
Skrivet: 51 e.Kr.
Till: Tessalonike.
Från: Korint.
Författare: Paulus, se 2 Tess 1:1..
Budbärare: Kanske Timoteus.
1
Hälsning
1 [Från:]
Paulus och
Silvanus [även kallad Silas] och
Timoteus [Paulus närmsta medarbetare].
[Silvanus är samma person som Lukas benämner Silas i Apostlagärningarna. Här använder Paulus den latinska formen av hans namn. Han var en erkänd ledare i församlingen i Jerusalem och var liksom Paulus en romersk medborgare, se Apg 15:22, 37.
Silas och Timoteus reste tillsammans med Paulus på hans andra missionsresa, se Apg 18:5. De hade stannat kvar i Tessalonike efter det att Paulus tvingats fly från staden. Nu har alla tre återförenats i Korint, se 1 Tess 3:6. Brevet skrivs i början av de 1,5 år som Paulus är där, se Apg 18:11.]
Till:
Tessalonikes församling (de utkallade),
i Gud vår Fader och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
[Det grekiska ordet för församling är ”ekklesia”. I klassisk grekiska kunde ordet beskriva alla möjliga former av församlade människor som t.ex. den lagliga folkförsamlingen eller en mobb, se Apg 19:32, 39. Den ordagranna betydelsen är ”de utkallade”. Paulus är noga med att betona att församlingen i Tessalonike inte är vilken grupp av människor som helst, de är en Guds församling. I Bibeln kan ordet beskriva den lokala församlingen på en ort. Så används det här, men det kan också beteckna den universella församlingen av alla troende genom alla tider, se Matt 16:18.]
2 Nåd (kraft, oförtjänt favör) till er och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) från Gud, Fadern och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
Uppmuntran att stå fasta i tron trots förföljelse
Tacksägelse
3 [Vers 3-10 är en enda mening i grekiskan. De flesta breven från Paulus börjar med en inledning, följt av tacksägelse och bön. I detta brev är tacksägelsen, vers 3-4, och bönen, vers 11-12, åtskilda. Anledningen är att förföljelsen som nämns i tacksägelsen leder till att ämnet om Guds rättvisa dom tas upp i vers 5-10.]
Vi måste (är skyldiga att) alltid tacka Gud för er, kära syskon (bröder och systrar i tron), och det med rätta (det passar bra),
för er tro växer så starkt (över alla mått),
och den osjälviska, utgivande kärleken ni har för varandra ökar (överflödar) ännu mer.
4 Detta är anledningen till att vi med stolthet kan tala om er i Guds församlingar,
om er uthållighet (att ni visar karaktär under prövningar)
och er tro (trofasthet) mitt under alla de förföljelser och lidanden (plågor) som ni får utstå.
[Paulus uppmuntrar alltid det som är gott. Det fanns problem med falska läror, se 2 Tess 2:1-12, och människor som slutat arbeta och bara väntade på Herren, se 2 Tess 3:6-13. Här väljer Paulus att se det positiva – de hade växt snabbt i sin tro och hade en äkta kärlek för varandra.]
Gud kommer att döma rättvist
5 Detta [förföljelser och lidanden] är ett bevis på Guds rättfärdiga dom [som kommer], så att ni blir värdiga Guds rike, det är därför som ni får lida (gå igenom svårigheter). 6 Eftersom Gud är rättfärdig
vedergäller (lönar) han med plågor dem som plågar er,
7 och låter er som plågas få lindring tillsammans med oss.
[Nåden finns tillgänglig för alla, även den som förföljer församlingen, det är Paulus själv ett bevis på. Guds helighet och rättfärdighet kräver en rättvis dom, se Rom 12:19. Detta evighetsperspektiv tar inte bort smärtan för den som förföljs och plågas för sin tro, men ger ett annat perspektiv på lidandet. Detta stycke har likheter med Jes 66:6-9.]
Det sker [domen kommer] när Herren Jesus uppenbarar sig från himlen med sina änglar som står under hans kraft att 8 i flammande eld hämnas dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. [De som förföljde församlingen kommer en dag att få sitt straff.] 9 De ska straffas med evigt fördärv, skilda från Herrens ansikte och hans härlighet och makt, 10 när han kommer på den dagen för att förhärligas i sina heliga och väcka förundran hos alla dem som tror, [ni kommer att vara bland dessa troende] eftersom ni har trott det vittnesbörd vi gav er.
Bön
11 Därför ber vi alltid för er,
att vår Gud ska räkna er värdiga sin kallelse
och med kraft fullborda all god vilja och gärning i tron.
12 Då ska vår Herre Jesu namn förhärligas i er, och ni i honom, genom vår Guds och Herren Jesu den Smordes (Kristi) nåd.