Chapter 25

Och Abraham tog sig �nnu en hustru, och hon hette Ketura.

Hon f�dde �t honom Simran, Joksan, Medan, Midjan, Jisbak och Sua.

Och Joksan f�dde Saba och Dedan, och Dedans s�ner voro assur�erna, letus�erna och leumm�erna.

Och Midjans s�ner voro Efa, Efer, Hanok, Abida och Eldaa. Alla dessa voro Keturas s�ner.

Och Abraham gav allt vad han �gde �t Isak.

Men �t s�nerna till sina bihustrur gav Abraham sk�nker och skilde dem, medan han sj�lv �nnu levde, fr�n sin son Isak och l�t dem draga �sterut, bort till �sterlandet.

Och detta �r antalet av Abrahams levnads�r: ett hundra sjuttiofem �r;

d�refter gav Abraham upp andan och dog i en god �lder, gammal och m�tt p� livet, och blev samlad till sina f�der.

Och hans s�ner Isak och Ismael begrovo honom i grottan i Makpela, p� hetiten Efrons, Sohars sons, �ker gent emot Mamre,

den �ker som Abraham hade k�pt av Hets barn; d�r blev Abraham begraven, s�v�l som hans hustru Sara.

Och efter Abrahams d�d v�lsignade Gud hans son Isak. Och Isak bodde vid Beer-Lahai-Roi.

Och detta �r ber�ttelsen om Ismaels sl�kt, Abrahams sons, som f�ddes �t Abraham av Hagar, Saras egyptiska tj�nstekvinna.

Dessa �ro namnen p� Ismaels s�ner, med deras namn, efter deras �ttf�ljd: Nebajot, Ismaels f�rstf�dde, vidare Kedar, Adbeel, Mibsam,

Misma, Duma och Massa,

Hadad och Tema, Jetur, Nafis och Kedma.

Dessa voro Ismaels s�ner och dessa deras namn, i deras byar och t�ltl�ger, tolv h�vdingar efter deras stammar.

Och detta �r antalet av Ismaels levnads�r: ett hundra trettiosju �r; d�refter gav han upp andan och dog och blev samlad till sina f�der.

Och de hade sina boningsplatser fr�n Havila �nda till Sur, som ligger gent emot Egypten, fram emot Assyrien. Han kom i strid med alla sina br�der.

Och detta �r ber�ttelsen om Isaks, Abrahams sons, sl�kt. Abraham f�dde Isak;

och Isak var fyrtio �r gammal, n�r han till hustru �t sig tog Rebecka, som var dotter till aram�en Betuel fr�n Paddan-Aram och syster till aram�en Laban.

Och Isak bad till HERREN f�r sin hustru Rebecka, ty hon var ofruktsam; och HERREN b�nh�rde honom, s� att hans hustru Rebecka blev havande.

Men barnen st�tte varandra i hennes liv; d� sade hon: �Om det skulle g� s�, varf�r skulle jag d� vara till?� Och hon gick bort f�r att fr�ga HERREN.

Och HERREN svarade henne: �Tv� folk finnas i ditt liv, tv� folkstammar skola ur ditt sk�te s�ndras fr�n varandra; den ena stammen skall vara den andra �verm�ktig, och den �ldre skall tj�na den yngre.�

N�r sedan tiden var inne att hon skulle f�da, se, d� funnos tvillingar i hennes liv.

Den som f�rst kom fram var r�dl�tt och �ver hela kroppen s�som en h�rmantel; och de g�vo honom namnet Esau.

D�refter kom hans broder fram, och denne h�ll med sin hand i Esaus h�l; och han fick namnet Jakob. Men Isak var sextio �r gammal, n�r de f�ddes.

Och barnen v�xte upp, och Esau blev en skicklig j�gare, som h�ll sig ute p� marken; Jakob �ter blev en fromsint man, som bodde i t�lt.

Och Isak hade Esau k�rast, ty han hade smak f�r villebr�d; men Rebecka hade Jakob k�rast.

En g�ng, d� Jakob h�ll p� att koka n�got till soppa, kom Esau hem fr�n marken, uppgiven av hunger.

Och Esau sade till Jakob: �L�t mig f� till livs av det r�da, det r�da du har d�r; ty jag �r uppgiven av hunger.� D�rav fick han namnet Edom.

Men Jakob sade: �S�lj d� nu �t mig din f�rstf�dslor�tt.�

Esau svarade: �Jag �r ju d�den n�ra; vartill gagnar mig d� min f�rstf�dslor�tt?�

Jakob sade: �S� giv mig nu din ed d�rp�.� Och han gav honom sin ed och s�lde s� sin f�rstf�dslor�tt till Jakob.

Men Jakob gav Esau br�d och linssoppa; och han �t och drack och stod sedan upp och gick sin v�g. S� ringa aktade Esau sin f�rstf�dslor�tt.