Chapter 34

Men Dina, den dotter som Lea hade f�tt �t Jakob, gick ut f�r att bes�ka landets d�ttrar.

Och Sikem, som var son till hiv�en Hamor, h�vdingen i landet, fick se henne, och han tog henne till sig och l�grade henne och kr�nkte henne.

Och hans hj�rta f�ste sig vid Dina, Jakobs dotter, och flickan blev honom k�r, och han talade v�nligt med flickan.

Och Sikem sade till sin fader Hamor: �Skaffa mig denna flicka till hustru.�

Och Jakob hade f�tt h�ra att hans dotter Dina hade blivit sk�ndad. Men eftersom hans s�ner voro med hans boskap ute p� marken, teg Jakob, till dess de kommo hem.

S� gick nu Hamor, Sikems fader, ut till Jakob f�r att tala med honom.

Men n�r Jakobs s�ner kommo hem fr�n marken, sedan de hade f�tt h�ra vad som hade h�nt, blevo de f�rbittrade och vredgades h�geligen �ver att han hade gjort vad som var en galenskap i Israel, i det han hade l�grat Jakobs dotter -- en otillb�rlig g�rning.

D� talade Hamor med dem och sade: �Min son Sikems hj�rta har f�st sig vid eder syster; given henne �t honom till hustru.

Och befrynden eder med oss; given edra d�ttrar �t oss, och tagen I v�ra d�ttrar till hustrur,

och bos�tten eder hos oss, ty landet skall ligga �ppet f�r eder; d�r m�n I bo och draga omkring och f�rv�rva besittningar.�

Och Sikem sade till hennes fader och hennes br�der: �L�ten mig finna n�d f�r edra �gon; vad I fordren av mig vill jag giva.

Beg�ren av mig huru stor brudg�va och sk�nk som helst; jag vill giva vad I fordren av mig; given mig allenast flickan till hustru.�

D� svarade Jakobs s�ner Sikem och hans fader Hamor med listiga ord, eftersom han hade sk�ndat deras syster Dina,

och sade till dem: �Vi kunna icke samtycka till att giva v�r syster �t en man som har f�rhud; ty s�dant h�lla vi f�r skamligt.

Allenast p� det villkoret skola vi g�ra eder till viljes, att I bliven s�som vi, d�rigenom att allt mank�n bland eder omsk�res.

D� skola vi giva v�ra d�ttrar �t eder och sj�lva taga edra d�ttrar till hustrur; och vi skola d� bo hos eder och bliva med eder ett enda folk.

Men om I icke viljen lyssna till oss och l�ta omsk�ra eder, s� skola vi taga v�r syster och draga bort.�

Och Hamor och Sikem, Hamors son, voro till freds med vad de beg�rde.

Och den unge mannen dr�jde icke att g�ra s�, ty han hade f�tt behag till Jakobs dotter. Och han hade st�rre myndighet �n n�gon annan i hans faders hus.

S� tr�dde d� Hamor och hans son Sikem upp i sin stads port och talade till m�nnen i staden och sade:

�Dessa m�n �ro fredligt sinnade mot oss; m� vi allts� l�ta dem bo i landet och draga omkring d�r; landet har ju utrymme nog f�r dem. Vi vilja taga deras d�ttrar till hustrur �t oss och giva dem v�ra d�ttrar.

Men allenast p� det villkoret skola m�nnen g�ra oss till viljes och bo hos oss och bliva ett enda folk med oss, att allt mank�n bland oss omsk�res, likasom de sj�lva �ro omskurna.

Och d� bliva ju deras boskap och deras egendom och alla deras dragare v�r tillh�righet. M� vi f�rdenskull allenast g�ra dem till viljes, s� skola de bo kvar hos oss.�

Och folket lydde Hamor och hans son Sikem, alla de som bodde inom hans stadsport; allt mank�n, s� m�nga som bodde inom hans stadsport, l�to omsk�ra sig.

Men p� tredje dagen, d� de voro sjuka av s�ren, togo Jakobs tv� s�ner Simeon och Levi, Dinas br�der, var sitt sv�rd och �verf�llo staden of�rt�nkt och dr�pte allt mank�n.

Ocks� Hamor och hans son Sikem dr�pte de med sv�rdsegg och togo Dina ut ur Sikems hus och gingo sin v�g.

Och Jakobs s�ner kommo �ver de slagna och plundrade staden, d�rf�r att deras syster hade blivit sk�ndad;

de togo deras f�r och f�kreatur och �snor, b�de vad som fanns i staden och vad som fanns p� f�ltet.

Och allt deras gods och alla deras barn och deras kvinnor f�rde de bort s�som byte, tillika med allt annat som fanns i husen.

Men Jakob sade till Simeon och Levi: �I haven dragit olycka �ver mig, d� I nu haven gjort mig f�rhatlig f�r landets inbyggare, kanan�erna och periss�erna. Mitt folk �r allenast en ringa hop; man skall nu f�rsamla sig mot mig och sl� mig ihj�l; s� skall jag med mitt hus f�rg�ras.�

Men de svarade: �Skulle man d� f� behandla v�r syster s�som en sk�ka?�