Chapter 41

Tv� �r d�refter h�nde sig att Farao hade en dr�m. Han tyckte sig st� vid Nilfloden.

Och han s�g sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen.

Sedan s�g han sju andra kor, fula och magra, stiga upp ur floden; och de st�llde sig bredvid de f�rra korna p� stranden av floden.

Och de fula och magra korna �to upp de sju vackra och feta korna. D�refter vaknade Farao.

Men han somnade �ter in och s�g d� i dr�mmen sju ax, frodiga och vackra, v�xa p� samma str�.

Sedan s�g han sju andra ax skjuta upp, tunna och svedda av �stanvinden;

och de tunna axen uppslukade de sju frodiga och fulla axen. D�refter vaknade Farao och fann att det var en dr�m.

D� han nu om morgonen var orolig till sinnes, s�nde han ut och l�t kalla till sig alla sp�m�n och alla vise i Egypten. Och Farao f�rt�ljde sina dr�mmar f�r dem; men ingen fanns, som kunde uttyda dem f�r Farao.

D� talade �verste munsk�nken till Farao och sade: �Jag m�ste i dag p�minna om mina synder.

N�r Farao en g�ng var f�rt�rnad p� sina tj�nare, satte han mig j�mte �verste bagaren i f�ngelse i drabanth�vitsmannens hus.

D� hade vi b�da, jag och han, under samma natt en dr�m, och v�ra dr�mmar hade var sin s�rskilda betydelse.

Och j�mte oss var d�r en ung hebr�, som var tj�nare hos h�vitsmannen f�r drabanterna. F�r honom f�rt�ljde vi v�ra dr�mmar, och han uttydde dem f�r oss; efter som var och en hade dr�mt gav han en uttydning.

Och s�som han uttydde f�r oss, s� gick det. Jag blev �ter insatt p� min plats, och den andre blev upph�ngd.�

D� s�nde Farao och l�t kalla Josef till sig; och man skyndade att f�ra honom ut ur f�ngelset. Och han l�t raka sig och bytte om kl�der och kom inf�r Farao.

Och Farao sade till Josef: �Jag har haft en dr�m, och ingen finnes, som kan uttyda den. Men jag har h�rt s�gas om dig, att allenast du f�r h�ra en dr�m, kan du uttyda den.�

Josef svarade Farao och sade: �I min makt st�r det icke; men Gud skall giva Farao ett lyckosamt svar.�

D� sade Farao till Josef: �Jag dr�mde att jag stod p� stranden av Nilfloden.

Och jag s�g sju kor stiga upp ur floden, feta och vackra, och de betade i vassen.

Sedan s�g jag sju andra kor stiga upp, avfallna och mycket fula och magra; i hela Egyptens land har jag icke sett n�gra s� fula som dessa.

Och de magra och fula korna �to upp de sju f�rsta, feta korna.

Men n�r de hade sv�ljt ned dem, kunde man icke m�rka att de hade sv�ljt ned dem, utan de f�rblevo fula s�som f�rut. D�refter vaknade jag.

�ter dr�mde jag och s�g d� sju ax, fulla och vackra, v�xa p� samma str�.

Sedan s�g jag sju andra ax skjuta upp, f�rtorkade, tunna och svedda av �stanvinden;

och de tunna axen uppslukade de sju vackra axen. Detta omtalade jag f�r sp�m�nnen; men ingen fanns, som kunde f�rklara det f�r mig.�

D� sade Josef till Farao: �Faraos dr�mmar hava en och samma betydelse; vad Gud �mnar g�ra, det har han f�rkunnat f�r Farao.

De sju vackra korna betyda sju �r, de sju vackra axen betyda ock sju �r; dr�mmarna hava en och samma betydelse.

Och de sju magra och fula korna som stego upp efter dessa betyda sju �r, s� ock de sju tomma axen, de som voro svedda av �stanvinden; sju hunger�r skola n�mligen komma.

Detta menade jag, n�r jag sade till Farao: Vad Gud �mnar g�ra, det har han l�tit Farao veta.

Se, sju �r skola komma med stor ymnighet �ver hela Egyptens land.

Men efter dem skola sju hunger�r intr�ffa, s�dana, att man skall f�rg�ta all den f�rra ymnigheten i Egyptens land, och hungersn�den skall f�rt�ra landet.

Och man skall icke hava n�got minne av den f�rra ymnigheten i landet, f�r den hungersn�ds skull som sedan kommer, ty den skall bliva mycket sv�r.

Men att Farao har haft dr�mmen tv� g�nger, det betyder att detta �r av Gud best�mt, och att Gud skall l�ta det ske snart.

M� nu allts� Farao utse en f�rst�ndig och vis man, som han kan s�tta �ver Egyptens land.

M� Farao g�ra s�; m� han ock f�rordna tillsyningsm�n �ver landet och taga upp femtedelen av avkastningen i Egyptens land under de sju ymniga �ren.

M� man under dessa kommande goda �r samla in allt som kan tj�na till f�da och hopf�ra s�d under Faraos v�rd i st�derna, f�r att tj�na till f�da, och m� man sedan f�rvara den,

s� att dessa f�do�mnen finnas att tillg� f�r landet under de sju hunger�r som skola komma �ver Egyptens land. S� skall landet icke beh�va f�rg�s genom hungersn�den.�

Det talet behagade Farao och alla hans tj�nare.

Och Farao sade till sina tj�nare: �Kunna vi finna n�gon i vilken Guds Ande s� �r som i denne?�

Och Farao sade till Josef: �Eftersom Gud har kungjort f�r dig allt detta, finnes ingen som �r s� f�rst�ndig och vis som du.

Du skall f�rest� mitt hus, och efter dina befallningar skall allt mitt folk r�tta sig; allenast d�ri att tronen f�rbliver min vill jag vara f�rmer �n du.�

Ytterligare sade Farao till Josef: �Jag s�tter dig nu �ver hela Egyptens land.�

Och Farao tog ringen av sin hand och satte den p� Josefs hand och l�t kl�da honom i kl�der av fint linne och h�ngde den gyllene kedjan om hans hals.

Och han l�t honom �ka i vagnen n�rmast efter sin egen, och man utropade framf�r honom �abrek�. Och han satte honom �ver hela Egyptens land.

Och Farao sade till Josef: �Jag �r Farao; utan din vilja skall ingen i hela Egyptens land lyfta hand eller fot.�

Och Farao gav Josef namnet Safenat-Panea och gav honom till hustru Asenat, dotter till Poti-Fera, pr�sten i On. Och Josef begav sig ut och bes�g Egyptens land.

Josef var trettio �r gammal, n�r han stod inf�r Farao, konungen i Egypten. Och Josef gick ut ifr�n Farao och f�rdades omkring i hela Egyptens land.

Och landet gav under de sju ymniga �ren avkastning i �verfl�d

och under dessa sju �r som kommo i Egyptens land samlade han in allt som kunde tj�na till f�da och lade upp det i st�derna. I var s�rskild stad lade han upp de f�do�mnen som man h�mtade ifr�n f�lten d�romkring.

S� hopf�rde Josef s�d i stor myckenhet, s�som sanden i havet, till dess man m�ste upph�ra att h�lla r�kning p� den, eftersom det var om�jligt att h�lla r�kning p� den.

Och �t Josef f�ddes tv� s�ner, innan n�got hunger�r kom; de f�ddes �t honom av Asenat, dotter till Poti-Fera, pr�sten i On.

Och Josef gav �t den f�rstf�dde namnet Manasse, �ty�, sade han, �Gud har l�tit mig f�rg�ta all min olycka och hela min faders hus.�

Och �t den andre gav han namnet Efraim, �ty�, sade han, �Gud har gjort mig fruktsam i mitt lidandes land�.

Men de sju ymniga �ren som f�rst hade kommit i Egyptens land gingo till �nda;

sedan begynte de sju hunger�ren, s�som Josef hade f�rutsagt. Och hungersn�d uppstod i alla andra l�nder; men i Egyptens land fanns br�d �verallt.

Och n�r hela Egyptens land begynte hungra och folket ropade till Farao efter br�d, sade Farao till alla egyptier: �G�n till Josef, och g�ren vad han s�ger eder.�

N�r nu allts� hungersn�d var �ver hela landet, �ppnade Josef alla f�rr�dshus och s�lde s�d �t egyptierna. Men hungersn�den blev allt st�rre i Egyptens land;

och fr�n alla l�nder kom man till Josef i Egypten f�r att k�pa s�d, ty hungersn�den blev allt st�rre i alla l�nder.