Chapter 50

D� f�ll Josef ned �ver sin faders ansikte och gr�t �ver honom och kysste honom.

Och Josef bj�d l�karna som han hade i sin tj�nst att de skulle balsamera hans fader; och l�karna balsamerade Israel.

D�rtill �tgingo fyrtio dagar; s� m�nga dagar �tg� n�mligen f�r balsamering. Och egyptierna begr�to honom i sjuttio dagar.

Men n�r gr�todagarna efter honom voro f�rbi, talade Josef till Faraos husfolk och sade: �Om jag har funnit n�d f�r edra �gon, s� framf�ren till Farao dessa mina ord:

Min fader har tagit en ed av mig och sagt: 'N�r jag �r d�d, begrav mig d� i den grav som jag har l�tit gr�va �t mig i Kanaans land.' S� l�t mig nu fara ditupp och begrava min fader; sedan skall jag komma tillbaka igen.�

Farao svarade: �Far ditupp och begrav din fader, efter den ed som han har tagit av dig.�

D� for Josef upp f�r att begrava sin fader, och med honom foro alla Faraos tj�nare, de �ldste i hans hus och alla de �ldste i Egyptens land,

d�rtill allt Josefs husfolk och hans br�der och hans faders husfolk; allenast sina kvinnor och barn, och sina f�r och f�kreatur l�mnade de kvar i landet Gosen.

Och med honom foro ditupp b�de vagnar och ryttare; och det var en mycket stor skara.

N�r de nu kommo till Goren-Haatad, p� andra sidan Jordan, h�llo de d�r en mycket stor och h�gtidlig d�dsklagan, och han anst�llde en sorgefest efter sin fader i sju dagar.

Och n�r landets inbyggare, kanan�erna, s�go sorgefesten i Goren-Haatad, sade de: �Det �r en h�gtidlig sorgefest som egyptierna h�r h�lla.� D�rav fick st�llet namnet Abel-Misraim; det ligger p� andra sidan Jordan.

Och hans s�ner gjorde med honom s�som han hade bjudit dem:

hans s�ner f�rde honom till Kanaans land och begrovo honom i grottan p� �kern i Makpela, den �ker som Abraham hade k�pt till egen grav av hetiten Efron, gent emot Mamre.

Och sedan Josef hade begravit sin fader, v�nde han tillbaka till Egypten med sina br�der och alla dem som hade farit upp med honom f�r att begrava hans fader.

Men n�r Josefs br�der s�go att deras fader var d�d, t�nkte de: �Kanh�nda skall Josef nu bliva h�tsk mot oss och vederg�lla oss allt det onda som vi hava gjort mot honom.�

D�rf�r s�nde de bud till Josef och l�to s�ga: �Din fader bj�d oss s� f�re sin d�d:

'S� skolen I s�ga till Josef: K�re, f�rl�t dina br�der vad de hava brutit och syndat, i det att de hava handlat s� illa mot dig.' F�rl�t allts� nu din faders Guds tj�nare vad de hava brutit.� Och Josef gr�t, n�r de l�to s�ga detta till honom.

Sedan kommo ock hans br�der sj�lva och f�llo ned f�r honom och sade: �Se, vi vilja vara tj�nare �t dig.�

Men Josef sade till dem: �Frukten icke. H�llen I d� mig f�r Gud?

I t�nkten ont mot mig, men Gud har t�nkt det till godo, f�r att l�ta det ske, som nu har skett, och s� beh�lla mycket folk vid liv.

Frukten d�rf�r nu icke; jag skall f�rs�rja eder och edra kvinnor och barn.� Och han tr�stade dem och talade v�nligt med dem.

Och Josef bodde kvar i Egypten med sin faders hus; och Josef blev ett hundra tio �r gammal.

Och Josef fick se Efraims barn till tredje led; ocks� av Makir, Manasses son, f�ddes barn i Josefs sk�te.

Och Josef sade till sina br�der: �Jag d�r, men Gud skall f�rvisso se till eder, och f�ra eder upp fr�n detta land till det land som han med ed har lovat �t Abraham, Isak och Jakob.�

Och Josef tog en ed av Israels barn och sade: �N�r nu Gud ser till eder, f�ren d� mina ben h�rifr�n.�

Och Josef dog, n�r han var ett hundra tio �r gammal. Och man balsamerade honom, och han lades i en kista, i Egypten.