Chapter 12

Och HERREN talade till Mose och Aron i Egyptens land och sade:

Denna m�nad skall hos eder vara den fr�msta m�naden, den skall hos eder vara den f�rsta av �rets m�nader.

Talen till Israels hela menighet och s�gen: P� tionde dagen i denna m�nad skall var husfader taga sig ett lamm, s� att vart hush�ll f�r ett lamm.

Men om hush�llet �r f�r litet till ett lamm, s� skola husfadern och hans n�rmaste granne taga ett lamm tillsammans, efter personernas antal. F�r vart lamm skolen I ber�kna ett visst antal, i m�n av vad var och en �ter.

Ett felfritt �rsgammalt lamm av hank�n skolen I utv�lja; av f�ren eller av getterna skolen I taga det.

Och I skolen f�rvara det intill fjortonde dagen i denna m�nad; d� skall man -- Israels hela f�rsamlade menighet -- slakta det vid aftontiden.

Och man skall taga av blodet och stryka p� b�da d�rrposterna och p� �vre d�rrtr�et i husen d�r man �ter det.

Och man skall �ta k�ttet samma natt; det skall vara stekt p� eld, och man skall �ta det med osyrat br�d j�mte bittra �rter.

I skolen icke �ta n�got d�rav r�tt eller kokt i vatten, utan det skall vara stekt p� eld, med huvud, f�tter och innanm�te.

Och I skolen icke l�mna n�got d�rav kvar till morgonen; skulle n�got d�rav bliva kvar till morgonen, skolen I br�nna upp det i eld.

Och I skolen �ta det s�: I skolen vara omgjordade kring edra l�nder, hava edra skor p� f�tterna och edra stavar i h�nderna. Och I skolen �ta det med hast. Detta �r HERRENS P�sk.

Ty jag skall p� den natten g� fram genom Egyptens land och sl� allt f�rstf�tt i Egyptens land, b�de m�nniskor och boskap; och �ver Egyptens alla gudar skall jag h�lla dom; jag �r HERREN.

Och blodet skall vara ett tecken, eder till r�ddning, p� de hus i vilka I �ren; ty n�r jag ser blodet, skall jag g� f�rbi eder. Och ingen hems�kelse skall drabba eder med f�rd�rv, n�r jag sl�r Egyptens land.

Och I skolen hava denna dag till en �minnelsedag och fira den s�som en HERRENS h�gtid. S�som en ev�rdlig stiftelse skolen I fira den, sl�kte efter sl�kte.

I sju dagar skolen I �ta osyrat br�d; redan p� f�rsta dagen skolen I skaffa bort all surdeg ur edra hus. Ty var och en som �ter n�got syrat, fr�n den f�rsta dagen till den sjunde, han skall utrotas ur Israel.

P� den f�rsta dagen skolen I h�lla en helig sammankomst; I skolen ock p� den sjunde dagen h�lla en helig sammankomst. P� dem skall intet arbete g�ras; allenast det som var och en beh�ver till mat, det och intet annat m� av eder tillredas.

Och I skolen h�lla det osyrade br�dets h�gtid, eftersom jag p� denna samma dag har f�rt edra h�rskaror ut ur Egyptens land. D�rf�r skolen I, sl�kte efter sl�kte, h�lla denna dag s�som en ev�rdlig stiftelse.

I f�rsta m�naden, p� fjortonde dagen i m�naden, om aftonen, skolen I �ta osyrat br�d, och I skolen fortfara d�rmed �nda till aftonen p� tjuguf�rsta dagen i m�naden.

I sju dagar m� ingen surdeg finnas i edra hus; ty var och en son �ter n�got syrligt, han skall utrotas ur Israels menighet, evad han �r fr�mling eller inf�ding i landet.

Intet syrligt skolen I �ta; var I �n �ren bosatta skolen I �ta osyrat br�d.

Och Mose kallade till sig alla de �ldste i Israel och sade till dem: �Begiven eder hem, och tagen eder ett lamm f�r vart hush�ll och slakten p�skalammet.

Och tagen en knippa isop och doppen den i blodet som �r i sk�len, och bestryken det �vre d�rr tr�et och b�da d�rrposterna med blodet som �r i sk�len; och ingen av eder m� g� ut genom sin hus d�rr intill morgonen.

Ty HERREN skall g� fram f�r att hems�ka Egypten; men n�r ha ser blodet p� det �vre d�rrtr�et och p� de tv� d�rrposterna, skall HERREN g� f�rbi d�rren och icke tillst�dja F�rd�rvaren att komma i i edra hus och hems�ka eder.

Detta skolen I h�lla; det skall vara en stadga f�r dig och dina barn till ev�rdlig tid.

Och n�r I kommen in i det land som HERREN skall giva �t eder, s�som han har lovat, skolen I h�lla denna gudstj�nst.

N�r d� edra barn fr�ga eder: 'Vad betyder denna eder gudstj�nst?',

skolen I svara: 'Det �r ett p�skoffer �t HERREN, d�rf�r att han gick f�rbi Israels barns hus i Egypten, n�r han hems�kte Egypten, men skonade v�ra hus.'� D� b�jde folket sig ned och tillbad.

Och Israels barn gingo �stad och gjorde s�; de gjorde s�som HERREN hade bjudit Mose och Aron.

Och vid midnattstiden slog HERREN allt f�rstf�tt i Egyptens land, fr�n den f�rstf�dde hos Farao, som satt p� tronen, �nda till den f�rstf�dde hos f�ngen, som satt i f�ngelset, s� ock allt f�rstf�tt ibland boskapen.

D� stod Farao upp om natten j�mte alla sina tj�nare och alla egyptier, och ett stort klagorop upph�vdes i Egypten; ty intet hus fanns, d�r icke n�gon d�d l�g.

Och han kallade Mose och Aron till sig om natten och sade: �St�n upp och dragen ut fr�n mitt folk, I sj�lva och Israels barn; och g�n �stad och h�llen gudstj�nst �t HERREN, s�som I haven beg�rt.

Tagen ock edra f�r och edra f�kreatur, s�som I haven beg�rt, och g�n �stad, och v�lsignen d�rvid mig.�

Och egyptierna tr�ngde p� folket f�r att med hast f� dem ut ur landet, ty de t�nkte: �Eljest d� vi allasammans.�

Och folket tog med sig sin deg, innan den �nnu hade blivit syrad; de togo sina baktr�g och lindade in dem i mantlarna och buro dem p� sina axlar.

Och Israels barn hade gjort s�som Mose sade: de hade av egyptierna beg�rt deras klenoder av silver och guld, s� ock kl�der.

Och HERREN hade l�tit folket finna n�d f�r egyptiernas �gon, s� att de g�vo dem vad de beg�rde. S� togo de byte fr�n egyptierna.

Och Israels barn br�to upp och drogo fr�n Rameses till Suckot, vid pass sex hundra tusen m�n till fots, f�rutom kvinnor och barn.

En hop folk av allahanda slag drog ock �stad med dem, d�rtill f�r och f�kreatur, boskap i stor myckenhet.

Och av degen som de hade f�rt med sig ur Egypten bakade de osyrade kakor, ty den hade icke blivit syrad; de hade ju drivits ut ur Egypten utan att f� dr�ja; ej heller hade de kunnat tillreda n�gon reskost �t sig.

Men den tid Israels barn hade bott i Egypten var fyra hundra trettio �r.

Just p� den dag d� de fyra hundra trettio �ren voro f�rlidna drogo alla HERRENS h�rskaror ut ur Egyptens land.

En HERRENS vakenatt var detta, n�r han skulle f�ra dem ut ur Egyptens land; denna samma natt �r HERRENS, en h�gtidsvaka f�r alla Israels barn, sl�kte efter sl�kte.

Och HERREN sade till Mose och Aron: �Detta �r stadgan om p�skalammet: Ingen utl�nning skall �ta d�rav;

men en tr�l som �r k�pt f�r penningar m� �ta d�rav, sedan du ha omskurit honom.

En inhysesman och en legodr�ng m� icke �ta d�rav.

I ett och samma hus skall det �tas; du skall icke f�ra n�got av k�ttet ut ur huset, och intet ben skolen I s�ndersl� d�rp�.

Israels hela menighet skall iakttaga detta.

Och om n�gon fr�mling bor hos dig och vill h�lla HERRENS p�skh�gtid, s� skall allt mank�n hos honom omsk�ras, och sedan m� han komma och h�lla den; han skall d� vara s�som en inf�ding i landet. Men ingen oomskuren m� �ta d�rav.

En och samma lag skall g�lla f�r inf�dingen och f�r fr�mlingen som bor ibland eder.�

Och alla Israels barn gjorde s�; de gjorde s�som HERREN hade bjudit Mose och Aron.

S� f�rde d� HERREN p� denna samma dag Israels barn ut ur Egyptens land, efter deras h�rskaror.