Chapter 21

Dessa �ro de r�tter som du skall f�rel�gga dem:

Om du k�per en hebreisk tr�l, skall han tj�na i sex �r, men p� det sjunde skall han givas fri, utan l�sen.

Har han kommit allena, s� skall han givas fri allena; var han gift, s� skall hans hustru givas fri med honom.

Har hans herre givit honom en hustru, och har denna f�tt honom s�ner eller d�ttrar, s� skola hustrun och hennes barn tillh�ra hennes herre, och allenast mannen skall givas fri.

Men om tr�len s�ger: �Jag har min herre, min hustru och mina barn s� k�ra, att jag icke vill givas fri�,

d� skall hans herre f�ra honom fram f�r Gud och st�lla honom vid d�rren eller d�rrposten, och hans herre skall genomborra hans �ra med en syl; d�refter vare han hans tr�l ev�rdligen.

Om n�gon s�ljer sin dotter till tr�linna, s� skall hon icke givas fri s�som tr�larna givas fria.

Misshagar hon sin herre, sedan denne f�rut har ing�tt f�rbindelse med henne, s� l�te han henne k�pas fri. Till fr�mmande folk have han icke makt att s�lja henne, n�r han s� har handlat trol�st mot henne.

Men om han l�ter sin son ing� f�rbindelse med henne, s� f�runne han henne d�ttrars r�tt.

Tager han sig �nnu en hustru, s� g�re han icke n�gon minskning i den f�rras kost, bekl�dnad eller �ktenskapsr�tt.

Om han icke l�ter henne njuta sin r�tt i dessa tre stycken, s� skall hon givas fri, utan l�sen och betalning.

Den som sl�r n�gon, s� att han d�r, han skall straffas med d�den.

Men om han icke traktade efter den andres liv, utan Gud l�t denne of�rvarandes tr�ffas av hans hand, s� skall jag anvisa dig en ort dit han kan fly.

Men om n�gon beg�r det d�det att han dr�per sin n�sta med list, s� skall du gripa honom, vore han ock invid mitt altare, och han m�ste d�.

Den som sl�r sin fader eller sin moder, han skall straffas med d�den.

Den som stj�l en m�nniska, vare sig han sedan s�ljer den stulne, eller denne finnes kvar hos honom, han skall straffas med d�den.

Den som uttalar f�rbannelser �ver sin fader eller sin moder, han skall straffas med d�den.

Om m�n tvista med varandra, och den ene sl�r den andre med en sten eller med knuten hand, s� att denne v�l icke d�r, men bliver s�ngliggande,

dock att han sedan kommer sig och kan g� ute, st�dd vid sin stav, s� skall den som slog honom vara fri ifr�n straff; allenast ers�tte han honom f�r den tid han har f�rlorat och bes�rje sjukv�rd �t honom.

Om n�gon sl�r sin tr�l eller sin tr�linna med en k�pp, s� att den slagne d�r under hans hand, s� skall han straffas d�rf�r.

Men om den slagne lever en eller tv� dagar, skall han icke straffas, ty det var hans egna penningar.

Om m�n tr�ta med varandra, och n�gon av dem st�ter till en havande kvinna, s� att hon f�der fram sitt foster, men eljest ingen olycka sker, s� b�te han vad kvinnans man �l�gger honom och betale efter skiljedomares pr�vning.

Men om olycka sker, skall liv givas f�r liv,

�ga f�r �ga, tand f�r tand, hand f�r hand, fot f�r fot,

br�nnskada f�r br�nnskada, s�r f�r s�r, bl�nad f�r bl�nad.

Om n�gon sl�r sin tr�l eller sin tr�linna i �gat och f�rd�rvar det, s� sl�ppe han den skadade fri, till ers�ttning f�r �gat.

Sammalunda, om n�gon sl�r ut en tand p� sin tr�l eller sin tr�linna, s� sl�ppe han den skadade fri, till ers�ttning f�r tanden.

Om en oxe st�ngar n�gon till d�ds, man eller kvinna, s� skall oxen stenas, och k�ttet m� icke �tas; men oxens �gare vara fri ifr�n straff.

Men om oxen f�rut har haft vanan att st�ngas, och hans �gare har blivit varnad, men denne �nd� icke tager vara p� honom, och oxen s� d�dar n�gon, man eller kvinna, d� skall oxen stenas, och hans �gare skall ock d�das.

Men skulle l�sepenning bliva denne �lagd, s� give han till l�sen f�r sitt liv s� mycket som �l�gges honom.

�r det en gosse eller en flicka som har blivit st�ngad av oxen, s� skall med denne f�rfaras efter samma lag.

Men om oxen st�ngar en tr�l eller en tr�linna, s� skall �garen giva �t den st�ngades herre trettio siklar silver, och oxen skall stenas.

Om n�gon �ppnar en brunn, eller om n�gon gr�ver en ny brunn och icke t�cker �ver den, och sedan en oxe eller en �sna faller d�ri,

s� skall brunnens �gare giva ers�ttning i penningar �t djurets �gare, men den d�da kroppen skall vara hans.

Om n�gons oxe st�ngar en annans oxe, s� att denne d�r, s� skola de s�lja den levande oxen och dela betalningen f�r honom och d�rj�mte dela den d�da kroppen.

Var det d�remot k�nt att oxen f�rut hade vanan att st�ngas, men tog hans �gare �nd� icke vara p� honom, s� skall han ers�tta oxe med oxe, men den d�da kroppen skall vara hans.