Chapter 3

Sedan v�nde vi oss �t annat h�ll och drogo upp �t Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut i strid mot oss, till Edrei.

Men HERREN sade till mig: �Frukta icke f�r honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och honom p� samma s�tt som du gjorde med Sihon, amor�ernas konung, som bodde i Hesbon.�

S� gav HERREN, v�r GUD, i v�r hand ocks� Og, konungen i Basan, och allt hans folk, och vi slogo honom och l�to ingen av dem slippa undan.

Och vi intogo d� alla hans st�der, ingen stad fanns, som vi icke togo ifr�n dem: sextio st�der, hela landstr�ckan Argob, Ogs rike i Basan.

Alla dessa st�der voro bef�sta med h�ga murar, med portar och bommar. D�rtill kom en stor m�ngd sm�st�der.

Och vi g�vo dem till spillo, likasom vi hade gjort med Sihon, konungen i Hesbon; hela den manliga stadsbefolkningen g�vo vi till spillo, s� ock kvinnor och barn.

Men all boskapen och rovet fr�n st�derna togo vi s�som byte.

Fr�n amor�ernas tv� konungar, som h�rskade p� andra sidan Jordan, togo vi allts� d� deras land, fr�n b�cken Arnon �nda till berget Hermon

-- vilket av sidonierna kallas f�r Sirjon, men av amor�erna kallas f�r Senir --

alla st�derna p� sl�tten och hela Gilead och hela Basan, �nda till Salka och Edrei, st�derna i Ogs rike, i Basan.

Ty Og, konungen i Basan, var den ende som fanns kvar av de sista rafa�erna; hans gravkista, gjord av basalt, finnes, s�som k�nt �r, i Rabba i Ammons barns land; den �r nio alnar l�ng och fyra alnar bred, alnen ber�knad efter l�ngden av en mans underarm.

N�r vi d� hade intagit detta land, gav jag den del d�rav, som str�cker sig fr�n Aroer vid b�cken Arnon, samt h�lften av Gileads bergsbygd med dess st�der �t rubeniterna och gaditerna.

�terstoden av Gilead och hela Basan, Ogs rike, gav jag �t ena h�lften av Manasse stam, hela landstr�ckan Argob, hela Basan; detta kallas rafa�ernas land.

Jair, Manasses son, fick hela landstr�ckan Argob, �nda till gesur�ernas och maakat�ernas omr�de, och efter sitt eget namn kallade han landet -- n�mligen Basan -- f�r Jairs byar, s�som det heter �nnu i dag.

Och �t Makir gav jag Gilead.

Och �t rubeniterna och gaditerna gav jag landet fr�n Gilead �nda till Arnons dal, till dalens mitt -- den utgjorde gr�nsen -- och till b�cken Jabbok, som �r Ammons barns gr�ns,

vidare Hedmarken med Jordan, som utg�r gr�nsen, fr�n Kinneret �nda till Pisgas sluttningar, p� �stra sidan.

Och jag bj�d eder p� den tiden och sade: �HERREN, eder Gud, har givit eder detta land till besittning. Men nu skolen alla I som �ren stridbara m�n draga v�pnade �stad i spetsen f�r edra br�der, Israels barn.

Allenast edra hustrur och barn och eder boskap -- jag vet ju att I haven mycken boskap -- m� stanna kvar i de st�der som jag har givit eder,

till dess att HERREN har l�tit edra br�der komma till ro, s�v�l som eder, n�r ocks� de hava tagit i besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva dem p� andra sidan Jordan; sedan m�n I v�nda tillbaka till de besittningar jag har givit eder, var och en till sin besittning.�

Och jag bj�d Josua p� den tiden och sade: �Du har med egna �gon sett allt vad HERREN, eder Gud, har gjort med dessa tv� konungar. P� samma s�tt skall HERREN g�ra med alla riken d�r du drager fram.

Frukten icke f�r dem, ty HERREN, eder Gud, skall sj�lv strida f�r eder.�

Och p� den tiden bad jag till HERREN och sade:

�Herre, HERRE, du har begynt att l�ta sin tj�nare se din storhet och din starka hand; ty vilken �r den gud i himmelen eller p� jorden, som kan g�ra s�dana verk och s�dana v�ldiga g�rningar som du?

S� l�t mig nu f� g� dit�ver och se det goda landet p� andra sidan Jordan, det goda berglandet d�r och Libanon.�

Men HERREN hade blivit f�rgrymmad p� mig f�r eder skull och ville icke h�ra mig, utan sade till mig: �L�t det vara nog; tala icke vidare till mig om denna sak.

Stig nu upp p� toppen av Pisga, och lyft upp dina �gon mot v�ster och norr och s�der och �ster, och se med dina �gon; ty �ver denna Jordan skall du icke komma.

Och ins�tt Josua i hans �mbete, och styrk honom att vara frimodig och of�rf�rad; ty det �r han som skall g� dit�ver i spetsen f�r detta folk, och det �r han som skall utskifta �t dem s�som arv det land du ser.�

Och s� stannade vi i dalen mitt emot Bet-Peor.