Chapter 1

Efter Josuas d�d fr�gade Israels barn HERREN och sade: �Vem bland oss skall f�rst draga upp mot kanan�erna och strida mot dem?�

HERREN sade: �Juda skall g�ra det; se, jag har givit landet i hans hand.�

D� sade Juda till sin broder Simeon: �Drag upp med mig in i min arvslott, och l�t oss strida mot kanan�erna, s� skall jag sedan t�ga med dig in i din arvslott.� S� t�gade d� Simeon med honom.

N�r nu Juda drog ditupp, gav HERREN kanan�erna och periss�erna i deras hand, s� att de slogo dem vid Besek, tio tusen man.

Ty vid Besek tr�ffade de p� Adoni-Besek och stridde mot honom och slogo s� kanan�erna och periss�erna.

Och Adoni-Besek flydde, men de f�rf�ljde honom och grepo honom och h�ggo av honom hans tummar och stort�r.

D� sade Adoni-Besek: �Sjuttio konungar med avhuggna tummar och stort�r h�mtade upp smulorna under mitt bord; efter mina g�rningar har Gud nu vederg�llt mig.� Sedan f�rde de honom till Jerusalem, och d�r dog han.

Men Juda barn bel�grade Jerusalem och intogo det och slogo dess inv�nare med sv�rdsegg; d�refter satte de eld p� staden.

Sedan drogo Juda barn ned f�r att strida mot de kanan�er som bodde i Bergsbygden, i Sydlandet och i L�glandet.

Och Juda t�gade �stad mot de kanan�er som bodde i Hebron -- vilket fordom hette Kirjat-Arba -- och de slogo Sesai, Ahiman och Talmai.

D�rifr�n t�gade de �stad mot Debirs inv�nare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.

Och Kaleb sade: ��t den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.�

N�r d� Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.

Och n�r hon kom till honom, intalade hon honom att beg�ra ett stycke �kermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned fr�n �snan. D� sade Kaleb till henne: �Vad �nskar du?�

Hon sade till honom: �L�t mig f� en avskedssk�nk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, m� du giva mig vattenk�llor.� D� gav Kaleb henne Illitk�llorna och Tatitk�llorna.

Och kain�ens, Moses sv�rfaders, barn hade dragit upp fr�n Palmstaden med Juda barn till Juda �ken, s�der om Arad; de gingo �stad och bosatte sig bland folket d�r.

Men Juda t�gade �stad med sin broder Simeon, och de slogo de kanan�er som bodde i Sefat; och de g�vo staden till spillo; s� fick den namnet Horma.

D�refter intog Juda Gasa med dess omr�de, Askelon med dess omr�de och Ekron med dess omr�de.

Och HERREN var med Juda, s� att de intogo bergsbygden; men de kunde icke f�rdriva dem som bodde i dalbygden, d�rf�r att dessa hade stridsvagnar av j�rn.

Och de g�vo Hebron �t Kaleb, s�som Mose hade f�reskrivit; och han f�rdrev d�rifr�n Anaks tre s�ner.

Men jebus�erna, som bodde i Jerusalem, blevo icke f�rdrivna av Benjamins barn; d�rf�r bodde ock jebus�erna kvar bland Benjamins barn i Jerusalem, s�som de g�ra �nnu dag.

S� drogo ock m�nnen av Josefs hus upp till Betel, och HERREN var med dem.

Och m�nnen av Josefs hus l�to bespeja Betel, samma stad som fordom hette Lus.

D� fingo deras kunskapare se en man g� ut ur staden, och de sade till honom: �Visa oss var vi kunna komma in i staden, s� vilja vi sedan g�ra barmh�rtighet med dig.�

N�r han sedan hade visat dem var de kunde komma in i staden, slog de stadens inv�nare med sv�rdsegg; men den mannen och hela hans sl�kt l�to de g�.

Och mannen begav sig till hetiternas land; d�r byggde han en stad och gav den namnet Lus, s�som den heter �nnu i dag.

Men Manasse intog icke Bet-Sean med underlydande orter, ej heller Taanak med underlydande orter; och ej heller f�rdrevo de inv�narna i Dor och underlydande orter, ej heller inv�narna i Jibleam och underlydande orter, ej heller inv�narna i Megiddo och underlydande orter, utan kanan�erna f�rm�dde h�lla sig kvar d�r i landet.

N�r sedan israeliterna blevo de starkare, l�to de kanan�erna bliva arbetspliktiga under sig; de f�rdrevo dem icke heller d�.

Icke heller f�rdrev Efraim de kanan�er som bodde i Geser, utan kanan�erna bodde kvar bland dem d�r i Geser.

Sebulon f�rdrev icke inv�narna i Kitron och inv�narna i Nahalol, utan kanan�erna bodde kvar bland dem, men blevo arbetspliktiga under dem.

Aser f�rdrev icke inv�narna i Acko eller inv�narna i Sidon, ej heller dem i Alab, Aksib, Helba, Afik och Rehob.

Allts� bodde aseriterna bland kanan�erna, landets gamla inbyggare; ty de f�rdrevo dem icke.

Naftali f�rdrev icke inv�narna i Bet-Semes, ej heller inv�narna i Bet-Anat, utan bodde ibland kanan�erna, landets gamla inbyggare; men inv�narna i Bet-Semes och Bet-Anat blevo arbetspliktiga �t dem.

Men amor�erna tr�ngde undan Dans barn till bergsbygden, ty de tillstadde dem icke att komma ned till dalbygden.

Och amor�erna f�rm�dde h�lla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Saalbim; men Josefs barns hand blev tung �ver dem, s� att de blevo arbetspliktiga under dessa.

Och amor�ernas omr�de str�ckte sig fr�n Skorpionh�jden, fr�n Sela vidare upp�t.