Chapter 8

Men Efraims m�n sade till honom: �Huru har du kunnat handla s� mot oss? Varf�r b�dade du icke upp oss, n�r du drog ut till strid mot Midjan?� Och de foro h�ftigt ut mot honom.

Han svarade dem: �Vad har jag d� utr�ttat i j�mf�relse med eder? �r icke Efraims eftersk�rd b�ttre �n Abiesers vinb�rgning?

I eder hand var det som Gud gav de midjanitiska h�vdingarna Oreb och Seeb. Vad har jag kunnat utr�tta i j�mf�relse med eder?� D� han s� talade, stillades deras vrede mot honom.

N�r sedan Gideon kom till Jordan, gick han �ver j�mte de tre hundra m�n som han hade med sig; och de voro tr�tta av f�rf�ljandet.

Han sade d�rf�r till m�nnen i Suckot: �Given n�gra kakor br�d �t folket som f�ljer mig, ty de �ro tr�tta; se, jag �r nu i f�rd med att f�rf�lja Seba och Salmunna, de midjanitiska konungarna.�

Men de �verste i Suckot svarade: �Har du d� redan Seba och Salmunna i ditt v�ld, eftersom du fordrar att vi skola giva br�d �t din h�r?�

Gideon sade �N�v�l; n�r HERREN, giver Seba och Salmunna i min hand, skall jag s�ndertr�ska edert k�tt med �kent�rnen och tistlar.�

S� drog han vidare d�rifr�n upp till Penuel och talade p� samma s�tt till dem som voro d�r; och m�nnen i Penuel g�vo honom samma svar som m�nnen i Suckot hade givit.

D� sade han ock till m�nnen i Penuel: �N�r jag kommer v�lbeh�llen tillbaka, skall jag riva ned detta torn.�

Men Seba och Salmunna befunno sig i Karkor och hade sin h�r hos sig, vid pass femton tusen man, allt som var kvar av �sterl�nningarnas hela h�r; ty de stupade utgjorde ett hundra tjugu tusen sv�rdbev�pnade m�n.

Och Gideon drog upp p� karavanv�gen, �ster om Noba och Jogbeha, och �verf�ll h�ren, d�r den l�g sorgl�s i sitt l�ger.

Och Seba och Salmunna flydde, men han satte efter dem; och han tog de tv� midjanitiska konungarna Seba och Salmunna till f�nga och skingrade hela h�ren.

N�r d�refter Gideon, Joas' son, v�nde tillbaka fr�n striden, ned fr�n Heresh�jden,

fick han fatt p� en ung man, en av inv�narna i Suckot, och utfr�gade denne, och han m�ste skriva upp �t honom de �verste i Suckot och de �ldste d�r, sjuttiosju m�n.

N�r han sedan kom till m�nnen i Suckot, sade han: �Se h�r �ro nu Seba och Salmunna, om vilka I h�nfullt saden till mig: 'Har du redan Seba och Salmunna i ditt v�ld, eftersom du fordrar att vi skola giva br�d �t dina tr�tta m�n?'�

D�refter l�t han gripa de �ldste i staden och tog �kent�rnen och tistlar och l�t m�nnen i Suckot f� k�nna dem.

Och tornet i Penuel rev han ned och dr�pte m�nnen i staden.

Och till Seba och Salmunna sade han: �Hurudana voro de m�n som I dr�pten p� Tabor?� De svarade: �De voro lika dig; var och en s�g ut s�som en konungason.�

Han sade: �D� var det mina br�der, min moders s�ner. S� sant HERREN lever: om I haden l�tit dem leva, skulle jag icke hava dr�pt eder.�

Sedan sade han till Jeter, sin f�rstf�dde: �St� upp och dr�p dem.� Men gossen drog icke ut sitt sv�rd, ty han var f�rsagd, eftersom han �nnu var allenast en gosse.

D� sade Seba och Salmunna: �St� upp, du sj�lv, och st�t ned oss; ty s�dan mannen �r, s�dan �r ock hans styrka.� S� stod d� Gideon upp och dr�pte Seba och Salmunna. Och han tog f�r sin r�kning de prydnader som sutto p� deras kamelers halsar.

Och israeliterna sade till Gideon: �R�d du �ver oss, och s�som du s� ock sedan din son och din sonson; ty du har fr�lst oss ur Midjans hand.�

Men Gideon svarade dem: �Jag vill icke r�da �ver eder, och min son skall icke heller r�da �ver eder, utan HERREN skall r�da �ver eder.�

Och Gideon sade ytterligare till dem: �Ett vill jag dock beg�ra av eder: var och en av eder m� giva mig den n�sring han har f�tt s�som byte.� Ty midjaniterna buro n�sringar av guld, eftersom de voro ismaeliter.

De svarade: �Ja, vi vilja giva dig dem.� Och de bredde ut ett kl�de, och var och en kastade p� detta den n�sring han hade f�tt s�som byte.

Och guldringarna, som han hade beg�rt, befunnos v�ga ett tusen sju hundra siklar i guld -- detta f�rutom de halsprydnader, de �rh�ngen och de purpurr�da kl�der som de midjanitiska konungarna hade burit, och f�rutom de kedjor som hade suttit p� deras kamelers halsar.

Och Gideon l�t d�rav g�ra en efod och satte upp den i sin stad, Ofra; och hela Israel lopp d�r i trol�s avf�llighet efter den. Och den blev f�r Gideon och hans hus till en snara.

S� blev nu Midjan kuvat under Israels barn och upplyfte icke mer sitt huvud. Och landet hade ro i fyrtio �r, s� l�nge Gideon levde.

Men Jerubbaal, Joas' son, gick hem och stannade sedan i sitt hus.

Och Gideon hade sjuttio s�ner, som hade utg�tt fr�n hans l�nd, ty han �gde m�nga hustrur.

En bihustru som han hade i Sikem f�dde honom ock en son; denne gav han namnet Abimelek.

Och Gideon, Joas' son, dog i en god �lder och blev begraven i sin fader Joas' grav i det abiesritiska Ofra

Men n�r Gideon var d�d, begynte Israels barn �ter i trol�s avf�llighet l�pa efter Baalerna; och de gjorde Baal-Berit till gud �t sig.

Israels barn t�nkte icke p� HERREN, sin Gud, som hade r�ddat dem fr�n alla deras fienders hand runt omkring.

Ej heller visade de Jerubbaals, Gideons, hus n�gon k�rlek, till geng�ld f�r allt det goda som han hade gjort mot Israel.