Chapter 6

Sedan nu HERRENS ark hade varit i filist�ernas land i sju m�nader,

tillkallade filist�erna sina pr�ster och sp�m�n och sade: �Vad skola vi g�ra med HERRENS ark? L�ten oss veta p� vilket s�tt vi skola s�nda den till dess plats igen.�

De svarade: �Om I viljen s�nda bort Israels Guds ark, skolen I icke s�nda bort den utan sk�nker; I m�sten giva �t honom ett skuldoffer. D� skolen I bliva botade, och det skall d� ocks� bliva eder kunnigt varf�r hans hand icke drager sig tillbaka fr�n eder.�

D� fr�gade de: �Vad f�r ett skuldoffer skola vi giva �t honom?� De svarade: �Fem b�lder av guld och fem jordr�ttor av guld, lika m�nga som filist�ernas h�vdingar; ty en och samma hems�kelse har tr�ffat alla, ocks� edra h�vdingar.

I skolen g�ra avbildningar av edra b�lder och avbildningar av jordr�ttorna som f�rd�rva edert land; given s� �ra �t Israels Gud. Kanh�nda tager han d� bort sin tunga hand fr�n eder, s� ock fr�n eder gud och fr�n edert land.

Varf�r tillsluten I edra hj�rtan, s�som egyptierna och Farao tillsl�to sina hj�rtan? M�ste icke dessa, sedan han hade utf�rt stora g�rningar bland dem, sl�ppa israeliterna, s� att de fingo g�?

S� g�ren eder nu en ny vagn, och tagen tv� kor som giva di, och som icke hava burit n�got ok, och sp�nnen korna f�r vagnen, men skiljen deras kalvar ifr�n dem och l�ten dem stanna hemma.

Tagen s� HERRENS ark och s�tten den p� vagnen, och l�ggen de gyllene klenoder I given honom s�som skuldoffer ned i ett skrin vid sidan av den, och l�ten den s� g� �stad.

Sedan skolen I se efter: om den tager v�gen till sitt land, upp mot Bet-Semes, s� var det han som gjorde oss allt detta stora onda; men om s� icke sker, d� veta vi att det icke var hans hand som hems�kte oss. Detta har d� tr�ffat oss allenast av en h�ndelse.�

M�nnen gjorde s�; de togo tv� kor som g�vo di och sp�nde dem f�r vagnen; men deras kalvar beh�llo de hemma.

Och de satte HERRENS ark p� vagnen, d�rtill ock skrinet med jordr�ttorna av guld och med avbildningarna av svulsterna.

Och korna gingo raka v�gen fram �t Bet-Semes till; de h�llo alltj�mt samma str�t och gingo d�r r�mande, utan att vika av vare sig till h�ger eller till v�nster. Och filist�ernas h�vdingar gingo efter dem �nda till Bet-Semes' omr�de.

Men betsemesiterna h�llo p� med vetesk�rd i dalen. N�r de nu lyfte upp sina �gon, fingo de se arken; och de blevo glada, d� de s�go den.

Men n�r vagnen kom till betsemesiten Josuas �ker, stannade den d�r; och d�r l�g en stor sten. D� h�ggo de s�nder tr�virket p� vagnen och offrade korna till br�nnoffer �t HERREN.

Leviterna hade n�mligen lyft ned HERRENS ark j�mte skrinet som stod d�rbredvid, det vari de gyllene klenoderna funnos, och hade satt detta p� den stora stenen. Sedan offrade inv�narna i Bet-Semes p� den dagen br�nnoffer och slaktoffer �t HERREN.

Och n�r filist�ernas fem h�vdingar hade sett detta, v�nde de samma dag tillbaka till Ekron.

De svulster av guld som filist�erna g�vo s�som skuldoffer �t HERREN utgjorde: f�r Asdod en, f�r Gasa en, f�r Askelon en, f�r Gat en, f�r Ekron en.

Men jordr�ttorna av guld voro lika m�nga som filist�ernas alla st�der under de fem h�vdingarna, varvid medr�knas b�de bef�sta st�der och landsbygdens byar, intill den stora Sorgestenen, p� vilken de satte ned HERRENS ark, och som finnes kvar �nnu i dag, p� betsemesiten Josuas �ker.

Av inv�narna i Bet-Semes blevo ock m�nga slagna, d�rf�r att de hade sett p� HERRENS ark; han slog sjuttio man bland folket, femtio tusen man. Och folket s�rjde d�r�ver att HERREN hade slagit s� m�nga bland folket.

Och inv�narna i Bet-Semes sade: �Vem kan best� inf�r HERREN, denne helige Gud? Och till vem skall han draga bort ifr�n oss?�

Och de skickade s�ndebud till dem som bodde i Kirjat-Jearim och l�to s�ga: �Filist�erna hava s�nt tillbaka HERRENS ark; kommen hitned och h�mten den upp till eder.