Chapter 24

Men HERRENS vrede uppt�ndes �ter mot Israel, s� att han uppeggade David mot dem och sade: �G� �stad och r�kna Israel och Juda.�

D� sade konungen till Joab, h�vitsmannen f�r hans h�r: �Far igenom alla Israels stammar, fr�n Dan �nda till Beer-Seba, och anst�llen en folkr�kning, s� att jag f�r veta huru stor folkm�ngden �r.�

Joab svarade konungen: �M� HERREN, din Gud, f�r�ka detta folk hundrafalt, huru talrikt det �n �r, och m� min herre konungen f� se detta med egna �gon. Men varf�r har min herre konungen f�tt lust till s�dant?�

Likv�l blev konungens befallning g�llande, trots Joab och h�rens andra h�vitsm�n; allts� drog Joab j�mte h�rens andra h�vitsm�n ut i konungens tj�nst f�r att anst�lla folkr�kning i Israel.

Och de gingo �ver Jordan och l�grade sig vid Aroer, p� h�gra sidan om staden i Gads dal, och �t Jaeser till.

D�rifr�n kommo de till Gilead och Tatim-Hodsis land; sedan kommo de till Dan-Jaan och s� runt omkring till Sidon.

D�refter kommo de till Tyrus' bef�stningar och till hiv�ernas och kanan�ernas alla st�der; slutligen drogo de till Beer-Seba i Juda sydland.

Och sedan de s� hade farit igenom hela landet, kommo de efter nio m�nader och tjugu dagar hem till Jerusalem.

Och Joab uppgav f�r konungen vilken slutsumma folkr�kningen utvisade: i Israel funnos �tta hundra tusen stridbara, sv�rdbev�pnade m�n, och Juda m�n voro fem hundra tusen.

Men Davids samvete slog honom, sedan han hade l�tit r�kna folket, och David sade till HERREN: �Jag har syndat storligen i vad jag har gjort; men tillgiv nu, HERRE, din tj�nares missg�rning, ty jag har handlat mycket d�raktigt.�

D� nu David stod upp om morgonen, hade HERRENS ord kommit till profeten Gad, Davids siare; han hade sagt:

�G� och tala till David: S� s�ger HERREN: Tre ting f�rel�gger jag dig; v�lj bland dem ut �t dig ett som du vill att jag skall g�ra dig.�

D� gick Gad in till David och f�rkunnade detta f�r honom. Han sade till honom: �Vill du att hungersn�d under sju �r skall komma i ditt land? Eller att du i tre m�nader skall n�dgas fly f�r dina ov�nner, medan de f�rf�lja dig? Eller att pest i tre dagar skall hems�ka ditt land? Bet�nk nu och eftersinna vilket svar jag skall giva honom som har s�nt mig.�

David svarade Gad: �Jag �r i stor v�nda. Men l�t oss d� falla i HERRENS hand, ty hans barmh�rtighet �r stor; i m�nniskohand vill jag icke falla.�

S� l�t d� HERREN pest komma i Israel, fr�n morgonen intill den best�mda tiden; d�runder dogo av folket, ifr�n Dan �nda till Beer-Seba, sjuttio tusen m�n.

Men n�r �ngeln r�ckte ut sin hand �ver Jerusalem f�r att f�rd�rva det, �ngrade HERREN det onda, och han sade till �ngeln, folkets f�rd�rvare: �Det �r nog; drag nu din hand tillbaka.� Och HERRENS �ngel var d� vid jebus�en Araunas tr�skplats.

Men n�r David fick se �ngeln som slog folket, sade han till HERREN s�: �Det �r ju jag som har syndat, det �r jag som har gjort illa; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? M� din hand v�nda sig mot mig och min faders hus.�

Och Gad kom till David samma dag och sade till honom: �G� �stad och res ett altare �t HERREN p� jebus�en Araunas tr�skplats.�

Och David gick �stad efter Gads ord, s�som HERREN hade bjudit.

N�r Arauna nu blickade ut och fick se att konungen och hans tj�nare kommo till honom, gick han ut och f�ll ned till jorden p� sitt ansikte f�r konungen.

Och Arauna sade: �Varf�r kommer min herre konungen till sin tj�nare?� David svarade: �F�r att k�pa tr�skplatsen av dig och d�r bygga ett altare �t HERREN; och m� s� hems�kelsen upph�ra bland folket.�

D� sade Arauna till David: �Min herre konungen tage till sitt offer vad honom t�ckes. Se h�r �ro f�kreaturen till br�nnoffer, och h�r �ro tr�skvagnarna, j�mte f�kreaturens ok, till ved.

Alltsammans, o konung, giver Arauna �t konungen.� Och Arauna sade ytterligare till konungen: �M� HERREN, din Gud, vara dig n�dig.�

Men konungen svarade Arauna: �Nej, jag vill k�pa det av dig f�r ett best�mt pris; ty jag vill icke offra �t HERREN, min Gud, br�nnoffer som jag har f�tt f�r intet.� Och David k�pte tr�skplatsen och f�kreaturen f�r femtio siklar silver.

Och David byggde d�r ett altare �t HERREN och offrade br�nnoffer och tackoffer. Och HERREN lyssnade till landets b�n, och hems�kelsen upph�rde bland Israel.