Chapter 12

I Jehus sjunde regerings�r blev Joas konung, och han regerade fyrtio �r i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, fr�n Beer-Seba.

Och Joas gjorde vad r�tt var HERRENS �gon, s� l�nge han levde, pr�sten Jojada hade varit hans l�rare.

Dock blevo offerh�jderna icke avskaffade, utan folket fortfor att framb�ra offer och t�nda offereld p� h�jderna.

Och Joas sade till pr�sterna: �Alla penningar vilka s�som heliga g�vor inflyta till HERRENS hus, g�ngbara penningar, s�dana som utg�ra l�sen f�r personer, efter det v�rde som f�r var och en best�mmes, och alla penningar som n�gon av sitt hj�rta manas att b�ra till HERRENS hus,

dem skola pr�sterna taga emot, var och en av sina bekanta, och de skola d�rmed s�tta i st�nd vad som �r f�rfallet p� HERRENS hus, �verallt d�r n�got f�rfallet finnes.�

Men i konung Joas' tjugutredje regerings�r hade pr�sterna �nnu icke satt i st�nd vad som var f�rfallet p� huset.

D� kallade konung Joas till sig pr�sten Jojada och de �vriga pr�sterna och sade till dem: �Varf�r s�tten I icke i st�nd vad som �r f�rfallet p� huset? Nu f�n I icke l�ngre taga emot penningar av edra bekanta, utan I skolen l�mna dem ifr�n eder till det som �r f�rfallet p� huset.�

Och pr�sterna samtyckte till att icke taga emot penningar av folket, och ej heller befatta sig med att s�tta i st�nd vad som var f�rfallet p� huset.

D� tog pr�sten Jojada en kista och borrade ett h�l p� locket och st�llde den bredvid altaret, p� h�gra sidan, n�r man g�r in i HERRENS hus. Och pr�sterna som h�llo vakt vid tr�skeln lade dit alla penningar som infl�to till HERRENS hus.

Men s� snart de d� m�rkte att mycket penningar fanns i kistan, gick konungens sekreterare ditupp j�mte �verstepr�sten, och de kn�to in och r�knade sedan de penningar som funnos i HERRENS hus.

D�refter �verl�mnades de uppv�gda penningarna �t de m�n som f�rr�ttade arbete s�som tillsyningsm�n vid HERRENS hus, och dessa betalade ut dem �t de timmerm�n och byggningsm�n som arbetade p� HERRENS hus,

och �t murarna och stenhuggarna, s� ock till ink�p av tr�virke och huggen sten f�r att s�tta i st�nd vad som var f�rfallet p� HERRENS hus, korteligen, till alla utgifter f�r att s�tta huset i st�nd.

Men man gjorde inga silverfat f�r HERRENS hus, ej heller knivar, sk�lar, trumpeter eller andra f�rem�l av guld eller av silver, f�r de penningar som infl�to till HERRENS hus,

utan man gav dem �t arbetarna, och dessa satte d�rf�r HERRENS hus i st�nd.

Och man h�ll icke n�gon r�kenskap med de m�n �t vilka penningarna �verl�mnades, f�r att de skulle giva dem �t arbetarna, utan de fingo handla p� heder och tro.

Men skuldoffers- och syndofferspenningarna gingo icke till HERRENS hus utan tillf�llo pr�sterna.

P� den tiden drog Hasael, konungen i Aram, upp och bel�grade Gat och intog det, d�refter st�llde Hasael sitt t�g upp mot Jerusalem.

D� tog Joas, Juda konung, allt vad hans f�der Josafat, Joram och Ahasja, Juda konungar, hade helgat �t HERREN, och vad han sj�lv hade helgat �t HERREN, och allt guld som fanns i skattkamrarna i HERRENS hus och i konungshuset, och s�nde det till Hasael, konungen i Aram, och d� l�mnade denne Jerusalem i fred.

Vad nu mer �r att s�ga om Joas och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars kr�nika.

Och hans tj�nare uppreste sig och sammansvuro sig och dr�pte Joas i Millobyggnaden, som str�cker sig ned mot Silla.

Det var hans tj�nare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slogo honom till d�ds. Och man begrov honom hos hans f�der i Davids stad. Och hans son Amasja blev konung efter honom