| Chapter 22 |
|
Josia var �tta �r gammal, n�r han blev konung, och han regerade trettioett �r i Jerusalem. Hans moder hette Jedida, Adajas dotter, fr�n Boskat. |
|
Han gjorde vad r�tt var i HERRENS �gon och vandrade i allt p� sin fader Davids v�g och vek icke av vare sig till h�ger eller till v�nster. |
|
I sitt adertonde regerings�r s�nde konung Josia sekreteraren Safan, son till Asalja, Mesullams son, �stad till HERRENS hus och sade: |
|
�G� upp till �verstepr�sten Hilkia, och bjud honom att g�ra i ordning de penningar som hava influtit till HERRENS hus, sedan de hava blivit insamlade ifr�n folket av dem som h�lla vakt vid tr�skeln. |
|
Och han skall �verl�mna dem �t de m�n som f�rr�tta arbete s�som tillsyningsm�n vid HERRENS hus, och dessa skola giva dem �t de m�n som arbeta vid HERRENS hus, f�r att s�tta i st�nd vad som �r f�rfallet p� huset, |
|
n�mligen �t timmerm�nnen, byggningsm�nnen och murarna, s� ock till att ink�pa tr�virke och huggen sten f�r att s�tta huset i st�nd. |
|
Dock skall man icke h�lla n�gon r�kenskap med dem ang�ende de penningar som �verl�mnas �t dem, utan de skola f� handla p� heder och tro.� |
|
Och �verstepr�sten Hilkia sade till sekreteraren Safan: �Jag har funnit lagboken i HERRENS hus.� Och Hilkia gav boken �t Safan, och han l�ste den. |
|
D�refter gick sekreteraren Safan in till konungen och avgav sin ber�ttelse inf�r konungen; han sade: �Dina tj�nare hava t�mt ut de penningar som funnos i templet, och hava �verl�mnat dem �t de m�n som f�rr�tta arbete s�som tillsyningsm�n vid HERRENS hus.� |
|
Vidare ber�ttade sekreteraren Safan f�r konungen och sade: �Pr�sten Hilkia har givit mig en bok.� Och Safan f�rel�ste den f�r konungen. |
|
N�r konungen nu h�rde lagbokens ord, rev han s�nder sina kl�der. |
|
Och konungen bj�d pr�sten Hilkia och Ahikam, Safans son, och Akbor, Mikajas son, och sekreteraren Safan och Asaja, konungens tj�nare, och sade: |
|
�G�n och fr�gen HERREN f�r mig och f�r folket, ja, f�r hela Juda, ang�ende det som st�r i denna bok som nu har blivit funnen. Ty stor �r HERRENS vrede, den som �r uppt�nd mot oss, d�rf�r att v�ra f�der icke hava velat lyssna till denna boks ord och icke hava gjort allt som �r oss f�reskrivet. |
|
D� gingo pr�sten Hilkia och Ahikam, Akbor, Safan och Asaja till profetissan Hulda, hustru �t Sallum, kl�dkammarvaktaren, som var son till Tikva, Harhas' son; hon bodde i Jerusalem, i Nya staden. Och de talade med henne. |
|
D� sade hon till dem: �S� s�ger HERREN, Israels Gud: S�gen till den man som har s�nt eder till mig: |
|
S� s�ger HERREN: Se, �ver denna plats och �ver dess inv�nare skall jag l�ta olycka komma, allt vad som st�r i den bok som Juda konung har l�st -- |
|
detta d�rf�r att de hava �vergivit mig och t�nt offereld �t andra gudar, och s� hava f�rt�rnat mig med alla sina h�nders verk. Min vrede skall uppt�ndas mot denna plats och skall icke bliva utsl�ckt. |
|
Men till Juda konung, som har s�nt eder f�r att fr�ga HERREN, till honom skolen I s�ga s�: S� s�ger HERRES, Israels Gud, |
|
ang�ende de ord som du har h�rt: Eftersom ditt hj�rta blev bevekt och du �dmjukade dig inf�r HERREN, n�r du h�rde vad jag har talat mot denna plats och mot dess inv�nare, n�mligen att de skola bliva ett f�rem�l f�r h�pnad och ett exempel som man n�mner, n�r man f�rbannar, och eftersom du rev s�nder dina kl�der och gr�t inf�r mig, f�rdenskull har jag ock h�rt dig, s�ger HERREN. |
|
D�rf�r vill jag samla dig till dina f�der, s� att du f�r samlas till dem i din grav med frid; och dina �gon skola slippa att se all den olycka som jag skall l�ta komma �ver denna plats.� Och de v�nde till baka till konungen med detta svar. |