Chapter 13

I konung Jerobeams adertonde regerings�r blev Abia konung �ver Juda.

Han regerade tre �r i Jerusalem. Hans moder hette Mikaja, Uriels dotter, fr�n Gibea. Men Abia och Jerobeam l�go i krig med varandra.

Och Abia begynte kriget med en h�r av tappra krigsm�n, fyra hundra tusen utvalda m�n; men Jerobeam st�llde upp sig till strid mot honom med �tta hundra tusen utvalda tappra stridsm�n.

Och Abia steg upp p� berget Semaraim i Efraims bergsbygd och sade: �H�ren mig, du, Jerobeam, och I, hela Israel.

Skullen I icke veta att det �r HERREN, Israels Gud, som har givit �t David konungad�met �ver Israel f�r evig tid, �t honom sj�lv och hans s�ner, genom ett saltf�rbund?

Men Jerobeam, Nebats son, Salomos, Davids sons, tj�nare, uppreste sig och avf�ll fr�n sin herre.

Och till honom f�rsamlade sig l�st folk, onda m�n, och de blevo Rehabeam, Salomos son, f�r starka, eftersom Rehabeam �nnu var ung och f�rsagd och d�rf�r icke kunde st� dem emot.

Och nu menen I eder kunna st� emot HERRENS konungad�me, som tillh�r Davids s�ner, eftersom I �ren en stor hop och haven hos eder de guldkalvar som Jerobeam har l�tit g�ra �t eder till gudar.

Haven I icke f�rdrivit HERRENS pr�ster, Arons s�ner, och leviterna, och sj�lva gjort eder pr�ster, s�som de fr�mmande folken g�ra? Vemhelst som kommer med en ungtjur och sju v�durar for att taga handfyllning, han f�r bliva pr�st �t dessa gudar, som icke �ro gudar.

Men vi hava HERREN till v�r Gud, och vi hava icke �vergivit honom. Vi hava pr�ster av Arons s�ner, som g�ra tj�nst inf�r HERREN, och leviter, som sk�ta tempelsysslorna;

och de f�rbr�nna �t HERREN br�nnoffer var morgon och var afton och ant�nda v�lluktande r�kelse och l�gga upp br�d p� det gyllene bordet och t�nda var afton den gyllene ljusstaken med dess lampor. Ty vi h�lla vad HERREN, v�r Gud, har bjudit oss h�lla, men I haven �vergivit honom.

Och se, vi hava Gud i spetsen f�r oss, och vi hava hans pr�ster med larmtrumpeterna f�r att bl�sa till strid mot eder. I Israels barn, striden icke mot HERREN, edra f�ders Gud; ty d� skall det icke g� eder v�l.�

Men Jerobeam hade l�tit kringg� dem och lagt ett bakh�ll f�r att falla dem i ryggen; s� stodo de nu mitt emot Juda m�n och hade sitt bakh�ll bakom dem.

N�r d� Juda m�n v�nde sig om, fingo de se att de hade fiender b�de framf�r sig och bakom sig. D� ropade de till HERREN, och pr�sterna bl�ste i trumpeterna.

D�refter hovo Juda m�n upp ett h�rskri; och n�r Juda m�n hovo upp sitt h�rskri, l�t Gud Jerobeam och hela Israel bliva slagna av Abia och Juda.

Och Israels barn flydde f�r Juda, och Gud gav dem i deras hand.

Och Abia med sitt folk anst�llde ett stort nederlag bland dem, s� att fem hundra tusen unga m�n av Israel f�llo slagna.

Allts� blevo Israels barn p� den tiden kuvade; men Juda barn voro starka, ty de st�dde sig p� HERREN sina f�ders Gud.

Och Abia f�rf�ljde Jerobeam och tog ifr�n honom n�gra st�der: Betel med underlydande orter, Jesana med underlydande orter och Efron med underlydande orter.

Och Jerobeam f�rm�dde ingenting mer, s� l�nge Abia levde; och han blev hems�kt av HERREN, s� att han dog.

Men Abia bef�ste sitt v�lde; och han tog sig fjorton hustrur och f�dde tjugutv� s�ner och sexton d�ttrar.

Vad nu mer �r att s�ga om Abia, om hans f�retag och om annat som r�r honom, det finnes upptecknat i profeten Iddos �Utl�ggning�.