Chapter 24

Joas var sju �r gammal, n�r han blev konung, och han regerade fyrtio �r i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, fr�n Beer-Seba.

Och Joas gjorde vad r�tt var i HERRENS �gon, s� l�nge pr�sten Jojada levde.

Och Jojada tog �t honom tv� hustrur, och han f�dde s�ner och d�ttrar.

D�refter blev Joas bet�nkt p� att upphj�lpa HERRENS hus.

Och han f�rsamlade pr�sterna och leviterna och sade till dem: �Faren vart �r ut till Juda st�der, och samlen fr�n hela Israel in penningar till att s�tta eder Guds hus i st�nd; och I skolen bedriva denna sak med skyndsamhet.� Men leviterna skyndade sig icke.

D� kallade konungen till sig �verstepr�sten Jojada och sade till honom: �Varf�r har du icke tillh�llit leviterna att fr�n Juda och Jerusalem indriva den skatt som HERRENS tj�nare Mose p�lade, och som Israels f�rsamling skulle erl�gga till vittnesb�rdets tabernakel?

Ty Ataljas, den ogudaktiga kvinnans, s�ner hava f�rd�rvat Gud hus; ja, allt som var helgat till HERRENS hus hava de anv�nt till Baalerna.�

P� konungens befallning gjorde man d�refter en kista och st�llde den utanf�r porten till HERREN hus.

Och man l�t utropa i Juda och Jerusalem att den skatt som Guds tj�nare Mose hade p�lagt Israel i �knen skulle erl�ggas �t HERREN.

Och alla furstarna och allt folket buro fram penningar med gl�dje och kastade dem i kistan, till dess att allt var insamlat.

Och n�r tid blev att genom leviternas f�rsorg f�ra kistan till de granskningsm�n som konungen hade f�rordnat, och dessa d� m�rkte att mycket penningar fanns i den, d� kommo konungens sekreterare och �verstepr�stens tillsyningsman och t�mde kistan och buro den sedan tillbaka till dess plats. S� gjorde de g�ng efter annan och samlade in penningar i myckenhet.

D�refter l�mnade konungen och Jojada dessa �t den som skulle utf�ra arbetet p� HERRENS hus, och lejde stenhuggare och timmerm�n till att upphj�lpa HERRENS hus, s� ock j�rn- och kopparsmeder till att s�tta HERRENS hus i st�nd.

Och de som utf�rde arbetet bedrevo det s�, att arbetet gick fram�t under deras h�nder, Och de �terst�llde Guds hus i dess f�rra skick och satte det i gott st�nd.

Och n�r de hade slutat, buro de �terstoden av penningarna till konungen och Jojada; och man gjorde d�rav k�rl till HERRENS hus, k�rl till gudstj�nsten och offren, sk�lar och andra k�rl av guld och silver Och man offrade br�nnoffer i HERRENS hus best�ndigt, s� l�nge Jojada levde.

Men Jojada blev gammal och m�tt p� att leva och dog s�; ett hundra trettio �r gammal var han vid sin d�d.

Och man begrov honom i Davids stad bland konungarna, d�rf�r att han hade gjort vad gott var mot Israel och mot Gud och hans hus.

Men efter Jojadas d�d kommo Juda furstar och f�llo ned f�r konungen; d� lyssnade konungen till dem.

Och de �verg�vo HERRENS, sina f�ders Guds, hus och tj�nade Aserorna och avgudarna. D� kom f�rt�rnelse �ver Juda och Jerusalem genom den skuld de s� �drogo sig.

Och profeter s�ndes ibland dem f�r att omv�nda dem till HERREN; och dessa varnade dem, men de lyssnade icke d�rtill.

Men Sakarja, pr�sten Jojadas son, hade blivit bekl�dd med Guds Andes kraft, och han tr�dde fram inf�r folket och sade till dem: �S� s�ger Gud: Varf�r �vertr�den I HERRENS bud, eder sj�lva till ingen fromma? Eftersom I haven �vergivit HERREN, har han ock �vergivit eder.�

D� sammansvuro de sig mot honom och stenade honom, enligt konungens befallning, p� f�rg�rden till HERRENS hus.

Ty konung Joas t�nkte icke p� den k�rlek som Jojada, dennes fader, hade bevisat honom, utan dr�pte hans son. Men denne sade i sin d�dsstund: �M� HERREN se detta och utkr�va det.�

Och n�r �ret hade g�tt till �nda, drog aram�ernas h�r upp mot honom, och de kommo till Juda och Jerusalem och utrotade ur folket alla folkets furstar. Och allt byte som de togo s�nde de till konungen i Damaskus.

Ty fast�n aram�ernas h�r som d� ryckte an utgjorde allenast en ringa skara, gav HERREN likv�l i deras hand en mycket talrik h�r, d�rf�r att folket hade �vergivit HERREN, sina f�ders Gud. S� fingo de utf�ra straffdomen �ver Joas.

Och n�r dessa drogo bort ifr�n honom -- ty de l�mnade honom kvar illa sjuk -- sammansvuro sig hans tj�nare mot honom, d�rf�r att han hade utgjutit pr�sten Jojadas s�ners blod, och dr�pte honom p� hans s�ng; detta blev hans d�d. Och man begrov honom i Davids stad; dock begrov man honom icke i konungagravarna.

Och de som sammansvuro sig mot honom voro Sabad, son till ammonitiskan Simeat, och Josabad, son till moabitiskan Simrit.

Men om hans s�ner, och om de m�nga profetior som f�rkunnades mot honom, och om huru Guds hus �ter uppr�ttades, h�rom �r skrivet i �Utl�ggning av Konungaboken�. Och hans son Amasja blev konung efter honom.