Chapter 4

Men n�r ov�nnerna till Juda och Benjamin fingo h�ra att de som hade �terkommit ifr�n f�ngenskapen h�llo p� att bygga ett tempel �t HERREN, Israels Gud,

gingo de till Serubbabel och till huvudm�nnen f�r familjerna och sade till dem: �Vi vilja bygga tillsammans med eder, ty vi s�ka eder Gud, likasom I, och �t honom offra vi alltsedan den tid d� den assyriske konungen Esarhaddon l�t f�ra oss hit.�

Men Serubbabel och Jesua och de �vriga huvudm�nnen f�r Israels familjer sade till dem: �Det �r icke tillb�rligt att I tillsammans med oss byggen ett hus �t v�r Gud, utan vi vilja f�r oss sj�lva med varandra bygga huset �t HERREN, Israels Gud, s�som konung Kores, konungen i Persien, har bjudit oss.�

Men folket i landet bedrev det s�, att judafolkets mod f�ll och de avskr�cktes fr�n att bygga vidare.

Och de lejde mot dem m�n som genom sina r�d gjorde deras r�dslag om intet, s� l�nge Kores, konungen i Persien, levde, och sedan �nda till dess att Darejaves, konungen i Persien, kom till regeringen.

(Sedermera, under Ahasveros' regering, redan i begynnelsen av hans regering, skrev man en anklagelseskrift mot dem som bodde i Juda och Jerusalem.

Och i Artasastas tid skrevo Bislam, Mitredat och Tabeel samt dennes �vriga medbr�der till Artasasta, konungen i Persien. Och det som stod i skrivelsen var skrivet med arameiska bokst�ver och avfattat p� arameiska.

Likaledes skrevo r�dsherren Rehum och sekreteraren Simsai ett brev om Jerusalem till konung Artasasta av f�ljande inneh�ll.

De skrevo d�, r�dsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbr�der: diniterna och afaresatkiterna, tarpeliterna, afaresiterna, arkeviterna, babylonierna, susaniterna, dehaviterna, elamiterna

och de andra folk som den store och m�ktige Asenappar hade f�rt bort och l�tit bos�tta sig i staden Samaria och annorst�des i landet p� andra sidan floden o. s. v.

Och detta �r vad som stod skrivet i det brev som de s�nde till konung Artasasta: �Dina tj�nare, m�nnen p� andra sidan floden o. s. v.

Det vare veterligt f�r konungen att de judar som drogo upp fr�n dig hava kommit hit till oss i Jerusalem, och de h�lla nu p� att bygga upp den upproriska och onda staden, att s�tta murarna i st�nd och att f�rb�ttra grundvalarna.

S� m� nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och murarna bliva satta i st�nd, skola de varken giva skatt eller tull eller v�gpenningar, och s�dant skall bliva till men f�r konungarnas inkomster.

Alldenstund vi nu �ta palatsets salt, och det icke �r tillb�rligt att vi �se huru skada tillskyndas konungen, d�rf�r s�nda vi nu och l�ta konungen veta detta,

f�r att man m� g�ra efterforskningar i dina f�ders kr�nikor; ty av dessa kr�nikor skall du finna och erfara att denna stad har varit en upprorisk stad, till f�rf�ng f�r konungar och l�nder, och att man i den har anstiftat oroligheter �nda ifr�n �ldsta tider, varf�r ock denna stad har blivit f�rst�rd.

S� l�ta vi nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och dess murar bliva satta i st�nd, s� skall du i f�ljd h�rav icke mer hava n�gon del i landet p� andra sidan floden.�

D� s�nde konungen f�ljande svar till r�dsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbr�der, som bodde i Samaria och i det �vriga landet p� andra sidan floden: �Frid o. s. v.

Den skrivelse som I haven s�nt till oss har noggrant blivit uppl�st f�r mig.

Och sedan jag hade givit befallning att man skulle g�ra efterforskningar, fann man att denna stad �nda ifr�n �ldsta tider har pl�gat s�tta sig upp mot konungar, och att uppror och oroligheter d�r hava anstiftats.

I Jerusalem hava ock funnits m�ktiga konungar, som hava varit herrar �ver allt land som ligger p� andra sidan floden, och skatt, tull och v�gpenningar hava blivit dem givna.

S� utf�rden nu en befallning att man f�rhindrar dessa m�n att bygga upp denna stad, till dess jag giver befallning d�rom.

Och sen till, att I icke handlen f�rsumligt i denna sak, s� att skadan icke v�xer, konungarna till f�rf�ng.�

S� snart nu vad som stod i konung Artasastas skrivelse hade blivit l�st f�r Rehum och sekreteraren Simsai och deras medbr�der, gingo de med hast till judarna i Jerusalem och hindrade dem med v�ld och makt.)

S� f�rhindrades nu arbetet p� Guds hus i Jerusalem. Och det blev f�rhindrat �nda till den persiske konungen Darejaves' andra regerings�r.