| Chapter 12 |
|
D�refter tog Job till orda och sade: |
|
Ja, visst �ren I det r�tta folket, och med eder kommer visheten att d� ut! |
|
Dock, j�mv�l jag har f�rst�nd s� gott som I, icke st�r jag tillbaka f�r eder; ty vem �r den som ej begriper slikt? |
|
S� m�ste jag d� vara ett �tl�je f�r min v�n, jag som fick svar, s� snart jag ropade till Gud; man ler �t en som �r r�ttf�rdig och ostrafflig! |
|
Ja, med f�rakt ses olyckan av den som st�r s�ker; f�rakt v�ntar dem vilkas f�tter vackla. |
|
Men f�rh�rjares hyddor �tnjuta frid, och trygghet f� s�dana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand. |
|
Men fr�ga du boskapen, den m� undervisa dig, och f�glarna under himmelen, de m� upplysa dig; |
|
eller tala till jorden, hon m� undervisa dig, fiskarna i havet m� giva dig besked. |
|
Vem kan icke l�ra genom allt detta att det �r HERRENS hand som har gjort det? |
|
I hans han �r ju allt levandes sj�l och alla m�nskliga varelsers anda. |
|
Skall icke �ra pr�va orden, likasom munnen pr�var matens smak? |
|
Vishet tillkommer ju de gamle och f�rst�nd dem som l�nge hava levat. |
|
Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom r�d och f�rst�nd. |
|
Se, vad han river ned, det bygges ej upp; f�r den han sp�rrar inne kan ingen uppl�ta. |
|
Han h�ller vattnen tillbaka -- se, se d� bliver d�r torrt, han sl�pper dem l�sa, d� f�rd�rva de landet. |
|
Hos honom �r kraft och klokhet, den f�rvillade och f�rvillaren �ro b�da i hans hand. |
|
R�dsherrar utblottar han, han f�r dem i landsflykt, och domare g�r han till d�rar. |
|
Han uppl�ser konungars v�lde och s�tter f�ngb�lte om deras h�fter. |
|
Pr�ster utblottar han, han f�r dem i landsflykt, och de s�krast rotade kommer han p� fall. |
|
V�lbetrodda m�n ber�var han m�let och avh�nder de �ldste deras insikt. |
|
Han utgjuter f�rakt �ver furstar och lossar de starkes g�rdel. |
|
Han blottar djupen, s� att de ej h�ljas av m�rker, d�dsskuggan drager han fram i ljuset. |
|
Han l�ter folkslag v�xa till -- och f�rg�r dem; han utvidgar deras gr�nser, men f�r dem sedan bort. |
|
Stamh�vdingar i landet ber�var han f�rst�ndet, han leder dem vilse i v�gl�sa �demarker. |
|
De famla i m�rkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla s�som druckna. |