Chapter 26

D�refter tog Job till orda och sade:

Vilken hj�lp har du ej sk�nkt den vanm�ktige, huru har du ej st�rkt den maktl�ses arm!

Vilka r�d har du ej givit den ovise, och vilket �verfl�d av klokhet har du ej lagt i dagen!

Vem gav dig kraft att tala s�dana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?

D�dsrikets skuggor gripas av �ngest, djupets vatten och de som bo d�ri.

D�dsriket ligger blottat f�r honom, och avgrunden har intet t�ckelse.

Han sp�nner ut nordanrymden �ver det tomma och h�nger upp jorden p� intet.

Han samlar vatten i sina moln s�som i ett knyte, och skyarna brista icke under b�rdan.

Han g�mmer sin tron f�r v�r �syn, han omh�ljer den med sina skyar.

En rundel har han v�lvt s�som gr�ns f�r vattnen, d�r varest ljus �ndas i m�rker.

Himmelens pelare sk�lva, de gripas av f�rf�ran vid hans n�pst.

Med sin kraft f�rskr�ckte han havet, och genom sitt f�rst�nd s�nderkrossade han Rahab.

Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.

Se, detta �r allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning �r allt vad vi f�rnimma d�rom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?