| Chapter 29 |
|
�ter hov Job upp sin r�st och kvad: |
|
Ack att jag vore s�som i forna m�nader, s�som i de dagar d� Gud gav mig sitt beskydd, |
|
d� hans lykta sken �ver mitt huvud och jag vid hans ljus gick fram genom m�rkret! |
|
Ja, vore jag s�som i min mognads dagar, d� Guds huldhet vilade �ver min hydda, |
|
d� �nnu den Allsm�ktige var med mig och mina barn stodo runt omkring mig, |
|
d� mina f�tter badade i gr�ddmj�lk och klippan invid mig g�t ut b�ckar av olja! |
|
N�r jag d� gick upp till porten i staden och intog mitt s�te p� torget, |
|
d� drogo de unga sig undan vid min �syn, de gamla reste sig upp och blevo st�ende. |
|
D� h�llo h�vdingar tillbaka sina ord och lade handen p� munnen; |
|
furstarnas r�st lj�d d� d�mpad, och deras tunga l�dde vid gommen. |
|
Ja, vart �ra som h�rde prisade mig d� s�ll, och vart �ga som s�g bar vittnesb�rd om mig; |
|
ty jag r�ddade den betryckte som ropade, och den faderl�se, den som ingen hj�lpare hade. |
|
Den olyckliges v�lsignelse kom d� �ver mig, och �nkans hj�rta uppfyllde jag med jubel. |
|
I r�ttf�rdighet kl�dde jag mig, och den var s�som min kl�dnad; r�ttvisa bar jag s�som mantel och huvudbindel. |
|
�gon blev jag d� �t den blinde, och f�tter var jag �t den halte. |
|
Jag var d� en fader f�r de fattiga, och den ok�ndes sak redde jag ut. |
|
Jag krossade den or�ttf�rdiges k�kar och ryckte rovet undan hans t�nder. |
|
Jag t�nkte d�: �I mitt n�ste skall jag f� d�, mina dagar skola bliva m�nga s�som sanden. |
|
Min rot ligger ju �ppen f�r vatten, och i min krona faller nattens dagg. |
|
Min �ra bliver st�ndigt ny, och min b�ge f�ryngras i min hand.� |
|
Ja, p� mig h�rde man d� och v�ntade, man lyssnade under tystnad p� mitt r�d. |
|
Sedan jag hade talat, talade ingen annan; s�som ett vederkvickande fl�de kommo mina ord �ver dem. |
|
De v�ntade p� mig s�som p� regn, de sp�rrade upp sina munnar s�som efter v�rregn. |
|
N�r de misstr�stade, log jag emot dem, och mitt ansiktes klarhet kunde de icke f�rm�rka. |
|
T�cktes jag bes�ka dem, s� m�ste jag sitta fr�mst; jag tronade d� s�som en konung i sin skara, lik en man som har tr�st f�r de s�rjande. |