Chapter 38

Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

Vem �r du som st�mplar vishet s�som m�rker, i det att du talar s� utan insikt?

Omgjorda nu s�som ej man dina l�nder; jag vill fr�ga dig, och du m� giva mig besked.

Var var du, n�r jag lade jordens grund? S�g det, om du har ett s� stort f�rst�nd.

Vem har fastst�llt hennes m�tt -- du vet ju det? Och vem sp�nde sitt m�tsn�re ut �ver henne?

Var fingo hennes pelare sina f�sten, och vem var det som lade hennes h�rnsten,

medan morgonstj�rnorna tillsammans jublade och alla Guds s�ner h�jde gl�djerop?

Och vem satte d�rrar f�r havet, n�r det f�ddes och kom ut ur moderlivet,

n�r jag gav det moln till bekl�dnad och l�t t�cken bliva dess linda,

n�r jag �t det utstakade min gr�ns och satte bom och d�rrar d�rf�r,

och sade: �H�rintill skall du komma, men ej vidare, h�r skola dina stolta b�ljor l�gga sig�?

Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat �t morgonrodnaden dess plats,

d�r den skulle fatta jorden i dess flikar, s� att de ogudaktiga skakades bort d�rifr�n?

D� �ndrar den form s�som leran under signetet, och tingen st� fram s�som kl�dda i skrud;

d� ber�vas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes f�r h�gt brytes s�nder.

Har du stigit ned till havets k�llor och vandrat omkring p� djupets botten?

Hava d�dens portar avsl�jat sig f�r dig, ja, s�g du d�dsskuggans portar?

Har du �versk�dat jordens vidder? Om du k�nner allt detta, s� l�t h�ra.

Vet du v�gen dit varest ljuset bor, eller platsen d�r m�rkret har sin boning,

s� att du kan h�mta dem ut till deras gr�ns och finna stigarna som leda till deras hus?

Visst kan du det, ty s� tidigt blev du ju f�dd, s� stort �r ju dina dagars antal!

Har du varit framme vid sn�ns f�rr�dshus? Och haglets f�rr�dshus, du s�g v�l dem

-- de f�rr�d som jag har sparat till hems�kelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

Vet du v�gen dit varest ljuset delar sig, dit d�r stormen sprider sig ut �ver jorden?

Vem har �t regnfl�det �ppnat en r�nna och banat en v�g f�r tord�nets str�le,

till att s�nda regn �ver l�nder d�r ingen bor, �ver �knar, d�r ingen m�nniska finnes,

till att m�tta �dsliga �demarker och giva v�xt �t gr�sets brodd?

S�g om regnet har n�gon fader, och vem han �r, som f�dde daggens droppar?

Ur vilken moders liv �r det isen gick fram, och vem �r hon som f�dde himmelens rimfrost?

Se, vattnet t�tnar och bliver likt sten, s� ytan sluter sig samman �ver djupet.

Knyter du tillhopa Sjustj�rnornas knippe? Och f�rm�r du att lossa Orions band?

�r det du som, n�r tid �r, f�r himmelstecknen fram, och som leder Bj�rninnan med hennes ungar?

Ja, f�rst�r du himmelens lagar, och ordnar du dess v�lde �ver jorden?

Kan du upph�ja din r�st till molnen och f�rm� vattenfl�den att �vert�cka dig?

Kan du s�nda ljungeldar �stad, s� att de g�, s� att de svara dig: �Ja vi �ro redo�?

Vem har lagt vishet i de m�rka molnen, och vem gav f�rst�nd �t j�rtecknen i luften?

Vem h�ller med sin vishet r�kning p� skyarna? Och himmelens l�glar, vem h�ller ut dem,

medan mullen sm�lter s�som malm och jordkokorna klibbas tillhopa?