Chapter 12

F�r s�ngm�staren, till Semin�t; en psalm av David.

Fr�ls, HERRE; ty de fromma �ro borta, de trogna �ro f�rsvunna ifr�n m�nniskors barn.

De tala l�gn, den ene med den andre; med hala l�ppar tala de, och med dubbelt hj�rta.

HERREN utrote alla hala l�ppar, den tunga som talar stora ord,

dem som s�ga: �Genom v�r tunga �ro vi starka, v�ra l�ppar st� oss bi; vem �r herre �ver oss?�

�Eftersom de arma lida �verv�ld och de fattiga klaga, vill jag nu st� upp�, s�ger HERREN; �jag vill skaffa fr�lsning �t den som l�ngtar d�refter.�

HERRENS tal �r ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju g�nger.

Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem f�r detta sl�kte evinnerligen.

Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, d� nu uselheten �r r�dande bland m�nniskors barn.