Chapter 41

F�r s�ngm�staren; en psalm av David.

S�ll �r den som l�ter sig v�rda om den arme; honom skall HERREN hj�lpa p� olyckans dag.

HERREN skall bevara honom och beh�lla honom vid liv, han skall prisas s�ll i landet. Icke skall du �verl�mna honom �t hans fienders vilja!

HERREN skall p� sjukb�dden st� honom bi; vid hans krankhet f�rvandlar du alldeles hans l�ger.

S� s�ger jag d�: HERRE; var du mig n�dig; hela du min sj�l, ty jag har syndat mot dig.

Mina fiender tala vad ont �r mot mig: �N�r skall han d� och hans namn f�rg�s?�

Kommer n�gon och bes�ker mig, s� talar han falskhet; hans hj�rta samlar �t honom vad ondskefullt �r; sedan g�r han ut och talar d�rom.

De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de t�nka ut mot mig det som �r mig till skada.

�Ohj�lplig of�rd har drabbat honom, han som ligger d�r skall icke mer st� upp.�

Ja, ocks� min v�n, som jag litade p�, han som �t mitt br�d, lyfter nu mot mig sin h�l.

Men du, HERRE, var mig n�dig och uppr�tta mig, s� vill jag vederg�lla dem.

Att du har behag till mig, det vet jag d�rav att min fiende icke f�r jubla �ver mig.

Ty mig uppeh�ller du, f�r min ostrafflighets skull, och l�ter mig st� inf�r ditt ansikte evinnerligen. ----

Lovad vare HERREN, Israels Gud, fr�n evighet till evighet! Amen, Amen.