Chapter 64

F�r s�ngm�staren; en psalm av David.

H�r, o Gud, min r�st, n�r jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden f�rskr�cker mig.

F�rd�lj mig f�r de ondas hemliga r�d, f�r og�rningsm�nnens larmande hop;

ty de v�ssa sina tungor likasom sv�rd, med bittra ord l�gga de an s�som med pilar,

f�r att i l�nndom skjuta den ostrafflige; pl�tsligt skjuta de p� honom, utan f�rsyn.

De bef�sta sig i sitt onda upps�t, de orda om huru de skola l�gga ut snaror; de s�ga: �Vem skulle se oss?�

De t�nka ut onda anslag: �Nu �ro vi redo med det r�d vi hava utt�nkt!� Ja, djupa �ro m�nnens tankar och hj�rtan.

D� skjuter Gud dem; pl�tsligt s�rar dem hans pil.

De bringas p� fall och f� straff f�r sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet.

Och alla m�nniskor varda f�rskr�ckta; de f�rkunna vad Gud har gjort och f�rst� hans verk.

Den r�ttf�rdige skall gl�dja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla r�ttsinniga skola ber�mma sig.