Chapter 1

Detta �r Salomos ordspr�k, Davids sons, Israels konungs.

Av dem kan man l�ra vishet och tukt,

s� ock att f�rst� f�rst�ndigt tal. Av dem kan man undf� tuktan till insikt och l�ra r�ttf�rdighet, r�tt och redlighet.

De kunna giva �t de f�kunniga klokhet, �t den unge kunskap och eftert�nksamhet.

Genom att h�ra p� dem f�r�kar den vise sin l�rdom och f�rv�rvar den f�rst�ndige r�dklokhet.

Av dem l�r man f�rst� ordspr�k och djupsinnigt tal, de vises ord och deras g�tor.

HERRENS fruktan �r begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan f�raktas av of�rnuftiga.

H�r, min son, din faders tuktan, och f�rkasta icke din moders undervisning.

Ty s�dant �r en sk�n krans f�r ditt huvud och en kedja till prydnad f�r din hals.

Min son, om syndare locka dig, s� f�lj icke.

Om de s�ga: �Kom med oss; vi vilja l�gga oss p� lur efter blod, s�tta f�rs�t f�r de oskyldiga, utan sak;

s�som d�dsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, s�som fore de ned i graven;

allt vad dyrbart �r skola vi vinna, vi skola fylla v�ra hus med byte;

dela du med oss v�r lott, alla skola vi hava samma pung� --

d�, min son, m� du ej vandra samma v�g som de. Nej, h�ll din fot ifr�n deras stig,

ty deras f�tter hasta till vad ont �r, och �ro snara, n�r det g�ller att utgjuta blod.

Ty v�l �r det f�f�ngt, d� man vill f�nga f�glar, att breda ut n�tet i hela flockens �syn.

Men dessa ligga p� lur efter sitt eget blod, de s�tta f�rs�t f�r sina egna liv.

S� g�r det envar som s�ker or�tt vinning: sin egen herre ber�var den livet.

Visheten h�jer sitt rop p� gatan, p� torgen l�ter hon h�ra sin r�st.

I bullrande gath�rn predikar hon; d�r portarna i staden �ppna sig, d�r talar hon sina ord:

Huru l�nge, I f�kunnige, skolen I �lska f�kunnighet? Huru l�nge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och d�rarna hata kunskap?

V�nden om och akten p� min tillr�ttavisning; se, d� skall jag l�ta min ande fl�da f�r eder jag skall l�ta eder f�rnimma mina ord.

Eftersom I icke villen h�ra, n�r jag ropade, eftersom ingen aktade p�, n�r jag r�ckte ut min hand,

eftersom I l�ten allt mitt r�d fara och icke villen veta av min tillr�ttavisning

d�rf�r skall ock jag le vid eder of�rd och bespotta, n�r det kommer, som I frukten,

ja, n�r det I frukten kommer s�som ett ov�der, n�r of�rden nalkas eder s�som en storm och �ver eder kommer n�d och �ngest.

D� skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall s�ka mig, men icke finna mig.

D�rf�r att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

ej heller ville f�lja mitt r�d, utan f�raktade all min tillr�ttavisning,

d�rf�r skola de f� �ta sina g�rningars frukt och varda m�ttade av sina egna anslag.

Ty av sin avf�llighet skola de f�kunniga dr�pas. och genom sin s�kerhet skola d�rarna f�rg�s.

Men den som h�r mig, han skall bo i trygghet och vara s�ker mot olyckans skr�ck.