| Chapter 19 |
|
B�ttre �r en fattig man som vandrar i ostrafflighet �n en man som har vr�nga l�ppar och d�rtill �r en d�re. |
|
Ett obet�nksamt sinne, redan det �r illa; och den som �r snar p� foten, han stiger miste. |
|
En m�nniskas eget of�rnuft kommer henne p� fall, och dock �r det p� HERREN som hennes hj�rta vredgas |
|
Gods skaffar m�nga v�nner, men den arme bliver �vergiven av sin v�n. |
|
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som fr�mjar l�gn, han kommer icke undan. |
|
M�nga s�ka en furstes ynnest, och alla �ro v�nner till den givmilde. |
|
Den fattige �r hatad av alla sina fr�nder, �nnu l�ngre draga sig hans v�nner bort ifr�n honom; han far efter l�ften som �ro ett intet. |
|
Den som f�rv�rvar f�rst�nd har sitt liv k�rt; den som tager vara p� insikt, han finner lycka |
|
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som fr�mjar l�gn, han skall f�rg�s. |
|
Det h�ves icke d�ren att hava goda dagar, mycket mindre en tr�l att r�da �ver furstar. |
|
F�rst�nd g�r en m�nniska t�lmodig, och det �r hennes �ra att tillgiva vad n�gon har brutit. |
|
En konungs vrede �r s�som ett ungt lejons rytande, hans n�d �r s�som dagg p� gr�set. |
|
En d�raktig son �r sin faders f�rd�rv, och en kvinnas tr�tor �ro ett oavl�tligt takdropp. |
|
G�rd och gods f�r man i arv fr�n sina f�der, men en f�rst�ndig hustru �r en g�va fr�n HERREN. |
|
L�ttja f�rs�nker i d�sighet, och den h�gl�se f�r lida hunger. |
|
Den som h�ller budet f�r beh�lla sitt liv; den som ej aktar p� sin vandel han varder d�dad. |
|
Den som f�rbarmar sig �ver den arme, han l�nar �t HERREN och f�r vederg�llning av honom f�r vad gott han har gjort. |
|
Tukta din son, medan n�got hopp �r, och �tr� icke att v�lla hans d�d. |
|
Den som f�rg�r sig i vrede, han m� plikta d�rf�r, ty om du vill st�lla till r�tta, s� g�r du det allenast v�rre. |
|
H�r r�d och tag emot tuktan, p� det att du f�r framtiden m� bliva vis. |
|
M�nga planer har en man i sitt hj�rta, men HERRENS r�d, det bliver best�ndande. |
|
Efter en m�nniskas goda vilja r�knas hennes barmh�rtighet, och en fattig man �r b�ttre �n en som ljuger. |
|
HERRENS fruktan f�r till liv; s� f�r man vila m�tt och hems�kes icke av n�got ont. |
|
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke f�ra den �ter till munnen. |
|
Sl�r man bespottaren, s� bliver den f�kunnige klok; och tillr�ttavisar man den f�rst�ndige, s� vinner han kunskap. |
|
Den som �var v�ld mot sin fader eller driver bort sin moder, han �r en vanartig och sk�ndlig son. |
|
Min son, om du icke vill h�ra tuktan, s� far du vilse fr�n de ord som giva kunskap. |
|
Ett ont vittne bespottar vad r�tt �r, och de ogudaktigas mun �r glupsk efter or�tt. |
|
Straffdomar ligga redo f�r bespottarna och slag f�r d�rarnas rygg. |