Chapter 16

�S�nden �stad de lamm som landets herre b�r hava fr�n Sela genom �knen till dottern Sions berg.�

Och s�som flyktande f�glar, lika skr�mda f�gelungar komma Moabs d�ttrar till Arnons vadst�llen.

De s�ga: �Giv oss r�d, bliv medlare f�r oss. L�t din skugga vara s�som natten, nu mitt i middagshettan. Skydda de f�rdrivna; r�j icke de flyktande.

L�t mina f�rdrivna finna h�rb�rge hos dig, var f�r Moab ett besk�rm mot f�rd�rvaren, till dess att utpressaren ej mer �r till och f�rd�rvet f�r en �nde och f�rtryckarna f�rsvinna bort ur landet.

S� skall genom eder mildhet eder tron bliva bef�st, och p� den skall sitta trygg i Davids hydda en furste som far efter vad r�tt �r och fr�mjar r�ttf�rdighet.�

Vi hava h�rt om Moabs h�gmod, det �verm�ttan h�ga, om hans h�gf�rd, h�gmod och �vermod och op�litligheten i hans l�sa tal.

D�rf�r m�ste nu Moab j�mra sig �ver Moab, hela landet m�ste j�mra sig. �ver Kir-Haresets druvkakor m�sten I sucka i djup bedr�velse.

Ty Hesbons f�lt �ro f�rvissnade, s� ock Sibmas vintr�d, vilkas �dla druvor slogo folkens herrar till marken, vilkas rankor n�dde till Jaeser och f�rirrade sig i �knen, vilkas skott bredde ut sig och gingo �ver havet.

D�rf�r gr�ter jag �ver Sibmas vintr�d, s�som Jaeser gr�ter; med mina t�rar vattnar jag dig, Hesbon, och dig, Eleale. Ty mitt i din sommar och din b�rgningstid har ett sk�rdeskri slagit ned.

Gl�dje och fr�jd �r nu avb�rgad fr�n de b�rdiga f�lten, och i ving�rdarna h�jes intet gl�djerop, h�res intet jubel; ingen trampar vin i pressarna, p� sk�rdeskriet har jag gjort slut.

D�rf�r klagar mitt hj�rta s�som en harpa �ver Moab, ja, mitt innersta �ver Kir-Heres.

Ty huru �n Moab �vlas att tr�da upp p� offerh�jden och huru han �n g�r in i sin helgedom och beder, s� utr�ttar han intet d�rmed.

Detta �r det ord, som HERREN tillf�rne talade till Moab.

Men nu har HERREN �ter talat och sagt: Inom tre �r, s�som dagakarlen r�knar �ren, skall Moab i sin h�rlighet, med alla sina stora skaror, varda aktad f�r intet; och vad som bliver kvar skall vara litet och ringa, icke mycket v�rt.