| Chapter 22 |
|
Utsaga om Synernas dal. Vad �r d� p� f�rde, eftersom allt ditt folk stiger upp p� taken? |
|
Du larmuppfyllda, du bullrande stad, du glada stad! Dina slagna hava icke blivit slagna med sv�rd, ej d�dats i strid. |
|
Alla dina furstar hava samf�llt flytt undan, utan b�gskott blevo de f�ngar. Ja, s� m�nga som p�tr�ffades hos dig blevo allasammans f�ngar, huru l�ngt bort de �n flydde. |
|
D�rf�r s�ger jag: V�nden blicken ifr�n mig, jag m�ste gr�ta bitterligen; trugen icke p� mig tr�st f�r att dottern mitt folk har blivit f�rst�rd. |
|
Ty en dag med f�rvirring, nedtrampning och best�rtning kommer fr�n Herren, HERREN Sebaot, i Synernas dal, med nedbrutna murar och med rop upp mot berget. |
|
Elam hade fattat kogret, vagnsk�mpar och ryttare f�ljde honom; Kir hade blottat sk�lden. |
|
Dina sk�naste dalar voro fyllda med vagnar, och ryttarna hade fattat st�nd vid porten. |
|
Juda blev blottat och l�g utan skydd. D� sk�dade du bort efter vapnen i Skogshuset. |
|
Och I s�gen att Davids stad hade m�nga r�mnor, och I samladen upp vattnet i Nedre dammen. |
|
Husen i Jerusalem r�knaden I, och I br�ten ned husen f�r att bef�sta muren. |
|
Och mellan de b�da murarna gjorden I en beh�llare f�r vattnet fr�n Gamla dammen. Men I sk�daden icke upp till honom som hade verkat detta; till honom som f�r l�nge sedan hade best�mt det s�gen I icke. |
|
Herren, HERREN Sebaot kallade eder p� den dagen till gr�t och klagan, till att raka edra huvuden och h�lja eder i sorgdr�kt. |
|
Men i st�llet h�ng�ven I eder �t fr�jd och gl�dje; I d�daden oxar och slaktaden f�r, I �ten k�tt och drucken vin, I saden: �L�tom oss �ta och dricka, ty i morgon m�ste vi d�.� |
|
D�rf�r ljuder fr�n HERREN Sebaot denna uppenbarelse i mina �ron: Sannerligen, denna eder missg�rning skall icke bliva f�rsonad, s� l�nge I leven, s�ger Herren, HERREN Sebaot. |
|
S� sade Herren, HERREN Sebaot: G� bort till honom d�r, f�rvaltaren, �verhovm�staren Sebna, och s�g till honom: |
|
Vad g�r du h�r, och vem t�nker du l�gga h�r, eftersom du h�r hugger ut en grav �t dig? Du som hugger ut din grav s� h�gt uppe, du som i klippan urholkar en boning �t dig, |
|
du m� veta att HERREN skall slunga dig l�ngt bort, en s�dan man som du �r. Han skall rulla dig tillhopa till en klump, |
|
han skall hopnysta dig s�som ett nystan, och kasta dig s�som en boll bort till ett land som har utrymme nog f�r dig; d�r skall du d�, och dit skola dina h�rliga vagnar komma, du skamfl�ck f�r din herres hus. |
|
Ja, jag skall st�ta dig bort ifr�n din plats, och fr�n din tj�nst skall du bliva avsatt. |
|
Och p� den dagen skall jag kalla p� min tj�nare Eljakim, Hilkias son; |
|
honom skall jag ikl�da din livkl�dnad, och med ditt b�lte skall jag omgjorda honom, och skall l�gga ditt v�lde i hans hand, s� att han bliver en fader f�r Jerusalems inv�nare och f�r Juda hus. |
|
Och jag skall giva honom Davids hus' nyckel att b�ra; n�r han uppl�ter, skall ingen tillsluta, och n�r han tillsluter, skall ingen uppl�ta. |
|
Och jag skall sl� in honom till en stadig spik i en fast v�gg, och han skall bliva ett �res�te f�r sin faders hus. |
|
Men om d� hans faders hus, s� tungt det �r, h�nger sig p� honom, med �ttlingar och avkomlingar -- alla slags sm�k�rl av vad slag som helst, sk�lar eller allahanda krukor -- |
|
d�, p� den dagen, s�ger HERREN Sebaot, skall spiken, som var inslagen i den fasta v�ggen lossna; den skall g� s�nder och falla ned, och b�rdan som h�ngde d�rp�, skall krossas. Ty s� har HERREN talat. |