Chapter 30

Ve eder, I vanartiga barn, s�ger HERREN, I som g�ren upp r�dslag som icke komma fr�n mig, och sluten f�rbund, utan att min Ande �r med, s� att I d�rigenom hopen synd p� synd,

I som dragen ned till Egypten, utan att hava r�dfr�gat min mun, f�r att s�ka eder ett v�rn hos Farao och en tillflykt under Egyptens skugga!

Se, Faraos v�rn skall bliva eder till skam, och tillflykten under Egyptens skugga skall bliva eder till blygd.

Ty om ock hans furstar �ro i Soan, och om �n hans s�ndebud komma �nda till Hanes,

s� skall dock var man f� blygas �ver detta folk, som icke kan hj�lpa dem, icke vara till bist�nd och hj�lp, utan allenast till skam och sm�lek.

Utsaga om S�derlandets odjur. Genom ett farornas och �ngestens land, d�r lejoninnor och lejon hava sitt tillh�ll, j�mte huggormar och flygande drakar, d�r f�ra de p� �snors ryggar sina rikedomar och p� kamelers pucklar sina skatter till ett folk som icke kan hj�lpa dem.

Ty Egyptens bist�nd �r f�f�nglighet och tomhet; d�rf�r kallar jag det landet �Rahab, som ingenting utr�ttar�.

S� g� nu in och skriv detta p� en tavla, som m� f�rvaras bland dem, och teckna upp det i en bok, s� att det bevaras f�r kommande dagar, alltid och evinnerligen.

Ty det �r ett genstr�vigt folk, trol�sa barn, barn som icke vilja h�ra HERRENS lag,

utan s�ga till siarna: �Upph�ren med edra syner�, och till profeterna: �Profeteren icke f�r oss vad sant �r; talen till oss s�dant som �r oss v�lbehagligt, profeteren bedr�gliga ting;

viken av ifr�n v�gen, g�n �t sidan fr�n stigen, skaffen bort ur v�r �syn Israel Helige.�

D�rf�r s�ger Israels Helige s�: �Eftersom I f�rakten detta ord och f�rtr�sten p� v�ld och vr�nghet och st�djen eder p� s�dant,

d�rf�r skall denna missg�rning bliva f�r eder s�som ett fallf�rdigt stycke p� en h�g mur, vilket mer och mer giver sig ut, till dess att muren pl�tsligt och med hast st�rtar ned och krossas;

den krossa, s�som n�r man v�ldsamt sl�r en lerkruka i bitar, s� v�ldsamt att man bland bitarna icke kan finna en sk�rva stor nog att d�rmed taga eld fr�n eldstaden eller �sa upp vatten ur dammen.�

Ty s� s�ger Herren, HERREN, Israels Helige: �Om i v�nden om och �ren stilla, skolen I bliva fr�lsta, genom stillhet och f�rtr�stan varden I starka.� Men i viljen icke.

I s�gen: �Nej, p� h�star vilja vi jaga fram� -- d�rf�r skolen I ocks� bliva jagade; �p� snabba springare vilja vi rida �stad� -- d�rf�r skola ock edra f�rf�ljare vara snabba.

Tusen av eder skola fly f�r en enda mans hot eller f�r fem m�ns hot, till dess att vad som �r kvar av eder bliver s�som en ensam st�ng p� bergets topp, s�som ett baner p� h�jden.

Ja, d�rf�r v�ntar HERREN, till dess att han kan vara eder n�dig; d�rf�r tronar han i h�ghet, till dess att han kan f�rbarma sig �ver eder. Ty en domens Gud �r HERREN; saliga �ro alla de som v�nta efter honom.

Ja, du folk som bor p� Sion, i Jerusalem, ingalunda m� du gr�ta. Han skall f�rvisso vara dig n�dig, n�r du ropar; s� snart han h�r din r�st, skall han svara dig.

Ty v�l skall Herren giva eder n�dens br�d och f�ngenskapens dryck, men sedan skola dina l�rare icke mer s�ttas � sido, utan dina �gon skola se upp till dina l�rare.

Och om du viker av, vare sig �t h�ger eller �t v�nster, s� skola dina �ron h�ra detta ord ljuda bakom dig; �H�r �r v�gen, vandren p� en.�

D� skolen I akta f�r orent silvret varmed edra skurna bel�ten �ro �verdragna, och guldet varmed edra gjutna bel�ten �ro belagda; du skall kasta ut det s�som orenlighet och s�ga till det: �Bort h�rifr�n!�

Och han skall giva regn �t s�den som du har s�tt p� din mark, och han skall av markens gr�da giva dig br�d som �r kraftigt och n�rande; och din boskap skall p� den tiden g� i bet p� vida �ngar.

Och oxarna och �snorna med vilka man brukar jorden, de skola �ta saltad blands�d om man har kastat med vanna och kastskovel.

Och p� alla h�ga berg och alla stora h�jder skola b�ckar rinna upp med str�mmande vatten -- n�r den stora slaktningens dag kommer, d� torn skola falla.

Och m�nens ljus skall bliva s�som solens ljus, och solens ljus skall varda sju g�nger klarare, s�som ett sjufaldigt dagsljus, n�r den tid kommer, d� HERREN f�rbinder sitt folks skador och helar s�ren efter slagen som det har f�tt.

Se, HERRENS namn kommer fj�rran ifr�n, med brinnande vrede och med tunga r�kmoln; hans l�ppar �ro fulla av f�rgrymmelse, och hans tunga �r s�som f�rt�rande eld;

hans andedr�kt �r lik en str�m som sv�mmar �ver, s� att den n�r �nd� upp till halsen. Ty han vill s�lla folken i f�rintelsens s�ll och l�gga i folkslagens mun ett betsel, till att leda dem vilse.

D� skolen I sjunga s�som i en natt d� man firar helig h�gtid, och edra hj�rtan skola gl�dja sig, s�som n�r man under fl�jters ljud t�gar upp p� HERRENS berg, upp till Israels klippa.

Och HERREN skall l�ta h�ra sin r�st i majest�t och visa huru hans arm drabbar, i vredesf�rgrymmelse och med f�rt�rande eldsl�ga, med storm och st�rtskurar och hagelstenar.

Ty f�r HERRENS r�st skall Assur bliva f�rf�rad, n�r han sl�r honom med sitt ris.

Och s� ofta staven far fram och HERREN efter sitt r�dslut l�ter den falla p� honom skola pukor och harpor ljuda. G�ng p� g�ng skall han lyfta sin arm till att strida mot honom.

Ty en Tofetplats �r l�ngesedan tillredd, ja ock f�r konungen �r den gjord redo, och djup och vid �r den; dess rund �r fylld av eld och av ved i myckenhet, och lik en svavelstr�m skall HERRENS Ande s�tta den i brand.