Chapter 54

Jubla, du ofruktsamma, du som icke har f�tt barn; brist ut i jubel och ropa av fr�jd, du som icke har blivit moder. Ty den ensamma skall hava m�nga barn, flera �n den som har man, s�ger HERREN.

Vidga ut platsen f�r ditt tj�ll, l�t sp�nna ut t�ltet, under vilket du bor, och spar icke; f�rl�ng dina t�ltstreck och g�r dina t�ltpluggar fastare.

Ty du skall utbreda dig b�de �t h�ger och v�nster, och dina avkomlingar skola taga hedningarnas l�nder i besittning och �ter befolka �delagda st�der.

Frukta icke, ty du skall ej komma p� skam; blygs icke, ty du skall ej varda utsk�md. Nej, du skall f� f�rg�ta din ungdoms skam, och ditt �nkest�nds sm�lek skall du icke mer komma ih�g.

Ty den som har skapat dig �r din man, han vilkens namn �r HERREN Sebaot; och Israels Helige �r din f�rlossare, han som kallas hela jordens Gud.

Ty s�som en �vergiven kvinna i hj�rtesorg kallades du av HERREN. Sin ungdomsbrud, vill n�gon f�rskjuta henne? s�ger din Gud.

Ett litet �gonblick �vergav jag dig, men i stor barmh�rtighet vill jag �ter f�rsamla dig.

I min f�rt�rnelses �versvall dolde jag ett �gonblick mitt ansikte f�r dig, men med evig n�d vill jag nu f�rbarma mig �ver dig, s�ger HERREN, din f�rlossare.

Ty s�som jag gjorde vid Noas flod, s� g�r jag ock nu: s�som jag d� svor, att Noas flod icke mer skulle komma �ver jorden, s� sv�r jag ock nu, att jag icke mer skall f�rt�rnas p� dig eller n�psa dig.

Ja, om �n bergen vika bort och h�jderna vackla, s� skall min n�d icke vika ifr�n dig och mitt fridsf�rbund icke vackla, s�ger HERREN; din f�rbarmare.

Du arma, som har blivit s� hems�kt av stormar utan att f� n�gon tr�st, se, med spetsglans vill jag nu mura dina stenar och giva dig grundvalar av safirer,

jag vill g�ra dina tinnar av rubiner och dina portar av kristall och hela din ringmur av �dla stenar.

Och dina barn skola alla bliva HERRENS l�rjungar, och stor frid skola dina barn d� hava.

Genom r�ttf�rdighet skall du bliva bef�st. All tanke p� f�rtryck vare fj�rran ifr�n dig, ty du skall intet hava att frukta, och all tanke p� f�rd�rv, ty s�dant skall icke nalkas dig.

Om man d� rotar sig samman till anfall, s� kommer det ingalunda fr�n mig; och vilka de �n �ro, som rota sig samman mot dig, s� skola de falla f�r dig.

Se, jag �r den som skapar smeden, vilken bl�ser upp kolelden och s� frambringar ett vapen, s�dant han vill g�ra det; men jag �r ock den som skapar f�rd�rvaren, vilken f�rst�r det.

Och nu skall intet vapen, som smides mot dig, hava n�gon lycka; var tunga, som upph�ver sig f�r att g� till r�tta med dig, skall du f� domf�lld. Detta �r HERRENS tj�nares arvedel, den r�tt de skola undf� av mig, s�ger HERREN.