Chapter 57

Den r�ttf�rdige f�rg�s, och ingen finnes, som t�nker d�rp�; fromma m�nniskor ryckas bort, utan att n�gon l�gger m�rke d�rtill. Ja, genom ondskans makt ryckes den r�ttf�rdige bort

och g�r d� in i friden; de som hava vandrat sin v�g r�tt fram f� ro i sina vilorum.

Men tr�den fram hit, I s�ner av teckentyderskor, I barn av �ktenskapsbrytare och sk�kor.

�ver vem g�ren I eder lustiga? Mot vem sp�rren I upp munnen och r�cken I ut tungan? Sannerligen, I �ren �vertr�delsens barn, en l�gnens avf�da,

I som uppt�ndens av br�nad vid terebinterna, ja, under alla gr�na tr�d, I som slakten edra barn i dalarna, i bergsklyftornas djup.

Stenarna i din dal har du till din del, de, just de �ro din lott; ocks� �t dem utgjuter du drickoffer och framb�r du spisoffer. Skulle jag giva mig till freds vid s�dant?

P� h�ga och stora berg redde du dig l�ger; ocks� upp p� s�dana begav du dig f�r att offra slaktoffer.

Och bakom d�rren och d�rrposten satte du ditt m�rke. Du �vergav mig; du kl�dde av dig och besteg ditt l�ger och beredde plats d�r. Du gjorde upp med dem, g�rna delade du l�ger med dem vid f�rsta vink du s�g.

Du begav dig till Melek med olja och tog med dig dina m�nga salvor; du s�nde dina budb�rare till fj�rran land, ja, �nda ned till d�dsriket.

Om du �n blev tr�tt av din l�nga f�rd, sade du dock icke: �F�rg�ves!� S� l�nge du kunde r�ra din hand, mattades du icke.

F�r vem r�ddes och fruktade du d�, eftersom du var s� trol�s och eftersom du icke t�nkte p� mig och ej ville akta p�? �r det icke s�: eftersom jag har tegat, och det sedan l�nge, d�rf�r fruktar du mig icke?

Men jag skall visa, huru det �r med din r�ttf�rdighet och med dina verk, de skola icke hj�lpa dig.

N�r du ropar, d� m� ditt avgudaf�lje r�dda dig. Nej, en vind skall taga dem med sig allasammans och en fl�kt f�ra dem bort. Men den som tager sin tillflykt till mig skall f� landet till arvedel och f� besitta mitt heliga berg.

Ja, det skall heta: �Banen v�g, banen och bereden v�g; skaffen bort st�testenarna fr�n mitt folks v�g.�

Ty s� s�ger den h�ge och upph�jde, han som tronar till evig tid och heter �den Helige�: Jag bor i helighet uppe i h�jden, men ock hos den som �r f�rkrossad och har en �dmjuk ande; ty jag vill giva liv �t de �dmjukas ande och liv �t de f�rkrossades hj�rtan.

Ja, jag vill icke evinnerligen g� till r�tta och icke st�ndigt f�rt�rnas; eljest skulle deras ande f�rsm�kta inf�r mig, de sj�lar, som jag sj�lv har skapat.

F�r hans girighetssynd f�rt�rnades jag; jag slog honom, och i min f�rt�rnelse h�ll jag mig dold. Men i sin avf�llighet fortfor han att vandra p� sitt hj�rtas v�g.

Hans v�gar har jag sett, men nu vill jag hela honom och leda honom och giva honom och hans s�rjande tr�st.

Jag skall skapa frukt ifr�n hans l�ppar. Frid �ver dem som �ro fj�rran och frid �ver dem som �ro n�ra! s�ger HERREN; jag skall hela honom.

Men de ogudaktiga �ro s�som ett uppr�rt hav, ett som icke kan vara stilla, ett hav, vars v�gor r�ra upp dy och orenlighet.

De ogudaktiga hava ingen frid, s�ger min Gud.