Chapter 62

F�r Sions skull vill jag icke tiga, och f�r Jerusalems skull vill jag ej unna mig ro, f�rr�n dess r�tt g�r upp s�som solens sken och dess fr�lsning lyser s�som ett brinnande bloss.

Och folken skola se din r�tt och alla konungar din h�rlighet; och du skall f� ett nytt namn, som HERRENS mun skall best�mma.

S� skall du vara en h�rlig krona i HERRENS hand, en konungslig huvudbindel i din Guds hand.

Du skall icke mer kallas �den �vergivna�, ej heller skall ditt land mer kallas ��demark�, utan du skall f� heta �hon som jag har min lust i�, och ditt land skall f� heta ��kta hustrun�; ty HERREN har sin lust i dig, och ditt land har f�tt sin �kta man.

Ty s�som n�r en ung man bliver en jungrus �kta herre, s� skola dina barn bliva dina �kta herrar, och s�som en brudgum fr�jdar sig �ver sin brud, s� skall din Gud fr�jda sig �ver dig.

P� dina murar, Jerusalem, har jag st�llt v�ktare; varken dag eller natt f� de n�gonsin tystna. I som skolen ropa till HERREN, given eder ingen ro.

Och given honom ingen ro f�rr�n han �ter har byggt upp Jerusalem och l�tit det bliva ett �mne till lovs�ng p� jorden.

HERREN har svurit vid sin h�gra hand och sin starka arm: Jag skall icke mer giva din s�d till mat �t dina fiender, och fr�mlingar skola icke dricka ditt vin, frukten av din m�da.

Nej, de som insamla s�den skola ock �ta den och skola lova HERREN, och de som inb�rga vinet skola dricka det i min helgedoms g�rdar.

Dragen ut, dragen ut genom portarna, bereden v�g f�r folket; banen, ja, banen en farv�g rensen den fr�n stenar, resen upp ett baner f�r folken.

H�r, HERREN h�jer ett rop, och det n�r till jordens �nda: S�gen till dottern Sion: Se, din fr�lsning kommer. Se, han har med sig sin l�n, och hans segerbyte g�r framf�r honom.

Och man skall kalla dem �det heliga folket�, �HERRENS f�rlossade�; och dig sj�lv skall man kalla �den m�ngbes�kta staden�, �staden, som ej varder �vergiven�.