Chapter 64

O att du l�te himmelen r�mna och fore hitned, s� att bergen sk�lvde inf�r dig,

likasom n�r ris ant�ndes av eld och vatten genom eld bliver sjudande, s� att du gjorde ditt namn kunnigt bland dina ov�nner och folken darrade f�r dig!

O att du fore hitned med underbara g�rningar som vi icke kunde v�nta, s� att bergen sk�lvde inf�r dig!

Aldrig n�gonsin har man ju h�rt, aldrig har n�got �ra f�rnummit, aldrig har n�got �ga sett en annan Gud �n dig handla s� mot dem som v�nta efter honom.

Du kom dem till m�tes, som �vade r�ttf�rdighet med fr�jd, dem som p� dina v�gar t�nkte p� dig. Men se, du blev f�rt�rnad, och vi stodo d�r s�som syndare. S� hava vi l�nge st�tt; skola vi v�l bliva fr�lsta?

Vi blevo allasammans lika orena m�nniskor, och all v�r r�ttf�rdighet var s�som en fl�ckad kl�dnad. Vi vissnade allasammans s�som l�v, och v�ra missg�rningar f�rde oss bort s�som vinden.

Ingen fanns, som �kallade ditt namn, ingen, som vaknade upp f�r att h�lla sig till dig; ty du dolde ditt ansikte f�r oss och l�t oss f�rsm�kta genom v�r missg�rning.

Men HERRE, du �r ju v�r fader; vi �ro leret, och du �r den som har danat oss, vi �ro allasammans verk av din hand.

Var d� ej s� h�geligen f�rt�rnad, HERRE; och t�nk icke evinnerligen p� v�r missg�rning; nej, se d�rtill att vi allasammans �ro ditt folk.

Dina heliga st�der hava blivit en �ken, Sion har blivit en �ken, Jerusalem en �demark.

V�rt heliga och h�rliga tempel, d�r v�ra f�der lovade dig, det har blivit uppbr�nt i eld; och allt vad dyrbart vi �gde har l�mnats �t f�r�delsen.

Kan du vid allt detta h�lla dig tillbaka, o HERRE? Kan du tiga stilla och pl�ga oss s� sv�rt?