Chapter 7

Detta �r det ord som kom till Jeremia fr�n HERREN; han sade:

St�ll dig i porten till HERRENS hus, och predika d�r detta ord och s�g: H�ren HERRENS ord, I alla av Juda, som g�n in genom dessa portar f�r att tillbedja HERREN.

S� s�ger HERREN Sebaot, Israels Gud: B�ttren edert leverne och edert v�sende, s� vill jag l�ta eder bo kvar p� denna plats.

F�rliten eder icke p� l�gnaktigt tal, n�r man s�ger: �H�r �r HERRENS tempel, HERRENS tempel, HERRENS tempel!�

Nej, om I b�ttren edert leverne och edert v�sende, om I d�men r�tt mellan man och man,

om I upph�ren att f�rtrycka fr�mlingen, den faderl�se och �nkan, att utgjuta oskyldigt blod p� denna plats och att f�lja efter andra gudar, eder sj�lva till olycka,

d� vill jag f�r ev�rdliga tider l�ta eder bo p� denna plats, i det land som jag har givit �t edra f�der.

Men se, I f�rliten eder p� l�gnaktigt tal, som icke kan hj�lpa.

Huru �r det? I stj�len, m�rden och beg�n �ktenskapsbrott, I sv�rjen falskt, I t�nden offereld �t Baal och f�ljen efter andra gudar, som I icke k�nnen;

sedan kommen I hit och tr�den fram inf�r mitt ansikte i detta hus, som �r uppkallat efter mitt namn, och s�gen: �Med oss �r ingen n�d� -- f�r att d�refter fortfara med alla dessa styggelser.

H�llen I det d� f�r en r�varkula, detta hus, som �r uppkallat efter mitt namn? Ja, sannerligen, ocks� jag anser det s�, s�ger HERREN.

G�n bort till den plats i Silo, d�r jag f�rst l�t mitt namn bo, och sen huru jag har gjort med den, f�r mitt folk Israels ondskas skull.

Och eftersom I haven gjort alla dessa g�rningar, s�ger HERREN, och icke haven velat h�ra, fast�n jag titt och ofta har talat till eder, och icke haven velat svara, fast�n jag har ropat p� eder,

d�rf�r vill jag nu med detta hus, som �r uppkallat efter mitt namn, och som I f�rliten eder p�, och med denna plats, som jag har givit �t eder och edra f�der, g�ra s�som jag gjorde med Silo.

Och jag skall kasta eder bort ifr�n mitt ansikte, s�som jag har bortkastat alla edra br�der all Efraims sl�kt.

S� m� du nu icke bedja f�r detta folk eller framb�ra n�gon klagan och f�rb�n f�r dem eller l�gga dig ut f�r dem hos mig, ty jag vill icke h�ra dig.

Ser du icke vad de g�ra i Juda st�der och p� Jerusalems gator?

Barnen samla tillhopa ved, f�derna t�nda upp eld och kvinnorna kn�da deg, allt f�r att baka offerkakor �t himmelens drottning; och drickoffer utgjuta de �t andra gudar, mig till sorg.

Men �r det d� mig som de bereda sorg d�rmed, s�ger HERREN, och icke fastmer sig sj�lva, s� att de komma p� skam?

D�rf�r s�ger Herren, HERREN s�: Se, min vrede och f�rt�rnelse skall utgjuta sig �ver denna plats, �ver b�de m�nniskor och djur, �ver b�de tr�den p� marken och frukten p� jorden; och den skall brinna och icke bliva utsl�ckt.

S� s�ger HERREN Sebaot, Israels Gud: L�ggen edra br�nnoffer tillhopa med edra slaktoffer och �ten s� k�tt.

Ty p� den tid d� jag f�rde edra f�der ut ur Egyptens land gav jag dem icke n�gon befallning eller n�got bud ang�ende br�nnoffer och slaktoffer;

utan detta var det bud jag gav dem: �H�ren min r�st, s� vill jag vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk; och vandren i allt p� den v�g som jag bjuder eder, p� det att det m� g� eder v�l.�

Men de ville icke h�ra eller b�ja sitt �ra till mig, utan vandrade efter sina egna r�dslag, i sina onda hj�rtans h�rdhet, och veko tillbaka i st�llet f�r att g� fram�t.

Allt ifr�n den dag d� edra f�der drogo ut ur Egyptens land �nda till nu har jag dag efter dag, titt och ofta, s�nt till eder alla mina tj�nare profeterna.

Men man ville icke h�ra mig eller b�ja sitt �ra till mig; de voro h�rdnackade och gjorde �nnu mer ont �n deras f�der.

Och om du �n s�ger dem allt detta, s� skola de dock icke h�ra dig; och om du �n ropar till dem, s� skola de dock icke svara dig.

S�g d�rf�r till dem: �Detta �r det folk som icke vill h�ra HERRENS, sin Guds, r�st eller taga emot tuktan. Sanningen �r f�rsvunnen och utrotad ur deras mun.�

Sk�r av dig ditt huvudh�r och kasta det bort, och st�m upp en klagos�ng p� h�jderna. Ty HERREN har f�rkastat och f�rskjutit detta sl�kte, som har uppv�ckt hans vrede.

Juda barn hava ju gjort vad ont �r i mina �gon, s�ger HERREN; de hava satt upp sina styggelser i det hus som �r uppkallat efter mitt namn, och de hava s� orenat det.

Och Tofeth�jderna i Hinnoms sons dal hava de byggt upp, f�r att d�r uppbr�nna sina s�ner och d�ttrar i eld, fast�n jag aldrig har bjudit eller ens t�nkt mig n�got s�dant.

Se, d�rf�r skola dagar komma, s�ger HERREN, d� man icke mer skall s�ga �Tofet� eller �Hinnoms sons dal�, utan �Dr�pdalen�, och d� man skall begrava i Tofet, d�rf�r att ingen annan plats finnes.

Ja, detta folks d�da kroppar skola bliva mat �t himmelens f�glar och markens djur, och ingen skall skr�mma bort dem.

Och i Juda st�der och p� Jerusalems gator skall jag g�ra slut p� fr�jderop och gl�djerop, p� rop f�r brudgum och rop f�r brud, ty landet skall bliva �delagt.