Chapter 36

I Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fj�rde regerings�r kom detta ord till Jeremia fr�n HERREN; han sade:

Tag dig en bokrulle och teckna d�ri upp allt vad jag har talat till dig ang�ende Israel och Juda och alla hednafolk, fr�n den dag d� jag f�rst talade till dig i Josias tid �nda till denna dag.

Kanh�nda skall Juda hus, n�r de h�ra all den olycka som jag har i sinnet att g�ra dem, v�nda om, var och en fr�n sin onda v�g, och s� skall jag f�rl�ta dem deras missg�rning och synd.

D� kallade Jeremia till sig Baruk, Nerias son; och efter Jeremias diktamen tecknade Baruk i en bokrulle upp alla de ord som HERREN hade talat till honom.

Och Jeremia bj�d Baruk och sade: �Jag �r sj�lv under tv�ng, s� att jag icke kan begiva mig till HERRENS hus.

Men g� du dit; och ur den rulle som du har skrivit efter min diktamen m� du d�rp� fastedagen l�sa UPP HERRENS ord inf�r folket i HERRENS hus. Inf�r hela Juda, s� m�nga som komma in fr�n sina st�der, m� du ock l�sa upp dem.

Kanh�nda skola de d� b�nfalla inf�r HERREN och v�nda om, var och en fr�n sin onda v�g. Ty stor �r den vrede och f�rt�rnelse som HERREN har uttalat �ver detta folk.�

Och Baruk, Nerias son, gjorde alldeles s�som profeten Jeremia hade bjudit honom: i HERRENS hus l�ste han ur boken upp HERRENS ord.

I Jojakims, Josias sons, Juda konungs, femte regerings�r, i nionde m�naden, utlystes n�mligen en fasta inf�r HERREN, vilken h�lls av allt folket i Jerusalem och av allt det folk som fr�n Juda st�der hade kommit till Jerusalem.

D� l�ste Baruk ur boken upp Jeremias ord; han l�ste upp dem i HERRENS hus, i sekreteraren Gemarjas, Safans sons, kammare p� den �vre f�rg�rden, vid ing�ngen till nya porten p� HERRENS hus, inf�r allt folket.

N�r nu Mika; son till Gemarja, son till Safan, hade h�rt alla HERRENS ord uppl�sas ur boken,

gick han ned till konungshuset och in i sekreterarens kammare; d�r sutto d� alla furstarna: sekreteraren Elisama, Delaja, Semajas son, Elnatan, Akbors son, Gemarja, Safans son, Sidkia, Hananjas son, och alla de andra furstarna.

Och Mika omtalade f�r dem allt vad han hade h�rt Baruk l�sa upp ur boken inf�r folket.

D� s�nde alla furstarna Jehudi, son till Netanja, son till Selemja, Kusis son, �stad till Baruk och l�to s�ga honom: �Tag med dig den rulle varur du har l�st inf�r folket, och kom hit.� Och Baruk, Nerias son, tog rullen med sig och kom till dem.

D� sade de till honom: �S�tt dig ned och l�s den inf�r oss.� Och Baruk l�ste inf�r dem.

N�r de d� h�rde allt som stod d�r, s�go de med f�rskr�ckelse p� varandra och sade till Baruk: �Vi m�ste omtala f�r konungen allt som st�r h�r.�

Och de fr�gade Baruk och sade: �Tala om f�r oss huru det skedde att du efter hans diktamen tecknade upp allt detta.�

Baruk svarade dem: �Han dikterade f�r mig allt detta, och jag tecknade upp det i boken med bl�ck.�

D� sade furstarna till Baruk: �G� och g�m dig, du j�mte Jeremia, och l�ten ingen veta var I �ren.�

D�refter, sedan de hade l�mnat rullen i f�rvar i sekreteraren Elisamas kammare, gingo de in till konungen p� f�rg�rden och omtalade s� allt f�r konungen.

D� s�nde konungen Jehudi att h�mta rullen; och denne h�mtade den fr�n sekreteraren Elisamas kammare. Sedan l�ste Jehudi upp den inf�r konungen och inf�r alla furstarna, som stodo omkring konungen.

Konungen bodde d� i vinterhuset, ty det var den nionde m�naden. Och kolpannan stod p�t�nd framf�r honom;

och s� ofta Jehudi hade l�st tre eller fyra spalter, skar han av rullen med pennkniven och kastade stycket p� elden i kolpannan, �nda till dess att hela rullen var f�rt�rd av elden i kolpannan.

Och varken konungen sj�lv eller n�gon av hans tj�nare blev f�rskr�ckt eller rev s�nder sina kl�der, n�r de h�rde allt detta som uppl�stes.

Och fast�n Elnatan, Delaja och Gemarja b�do konungen att han icke skulle br�nna upp rullen, lyssnade han icke till dem.

I st�llet bj�d konungen Jerameel, konungasonen, och Seraja, Asriels son, och Selemja, Abdeels son, att de skulle gripa skrivaren Baruk och profeten Jeremia. Men HERREN g�mde dem undan.

Men sedan konungen hade br�nt upp rullen med det som Baruk efter Jeremias diktamen hade skrivit d�ri, kom HERRENS ord till Jeremia; han sade:

Tag dig nu �ter en annan rulle och teckna d�ri upp allt vad som f�rut stod i den f�rra rullen, den som Jojakim, Juda konung, br�nde upp.

Men ang�ende Jojakim, Juda konung, skall du s�ga: S� s�ger HERREN: Du har br�nt upp denna rulle och sagt: �Huru kunde du skriva d�ri att konungen i Babel f�rvisso skall komma och f�rd�rva detta land, och g�ra slut p� b�de m�nniskor och djur d�ri?�

D�rf�r s�ger HERREN s� om Jojakim, Juda konung: Ingen �ttling av honom skall sitta p� Davids tron; och hans egen d�da kropp skall komma att ligga utkastad, prisgiven �t hettan om dagen och �t k�lden om natten.

Och jag skall hems�ka honom och hans avkomlingar och hans tj�nare f�r deras missg�rnings skull, och �ver dem och �ver Jerusalems inv�nare och �ver Juda m�n skall jag l�ta all den olycka komma, som jag har f�rkunnat �ver dem, fast�n de icke hava velat h�ra.

D� tog Jeremia en annan rulle och gav den �t skrivaren Baruk, Nerias son; och efter Jeremias diktamen tecknade denne d�ri upp allt vad som hade st�tt i den bok som Jojakim, Juda konung, hade br�nt upp i eld. Och till detta lades ytterligare mycket annat av samma slag.