Chapter 2

Huru h�ljer icke Herren genom sin vrede dottern Sion i m�rker! Fr�n himmelen ned till jorden kastade han Israels h�rlighet. Han v�rdade sig icke om sin fotapall p� sin vredes dag.

Utan skonsamhet f�rd�rvade Herren alla Jakobs boningar; i sin f�rgrymmelse br�t han ned dottern Judas f�sten, ja, han slog dem till jorden, han osk�rade riket och dess furstar.

I sin vredes gl�d h�gg han av vart Israels horn; han h�ll sin h�gra hand tillbaka, n�r fienden kom. Jakob f�rbr�nde han lik en l�gande eld, som f�rt�r allt runt omkring.

Han sp�nde sin b�ge s�som en fiende, med sin h�gra hand stod han fram s�som en ov�n och dr�pte alla som voro v�ra �gons lust. �ver dottern Sions hydda utg�t han sin vrede s�som en eld.

Herren kom s�som en fiende och f�rd�rvade Israel, han f�rd�rvade alla dess palats, han f�rst�rde dess f�sten; s� hopade han �ver dottern Juda j�mmer p� j�mmer.

Och han br�t ned sin hydda s�som en tr�dg�rd, han f�rst�rde sin h�gtidsplats. B�de h�gtid och sabbat l�t HERREN bliva f�rg�tna i Sion, och i sin vredes f�rgrymmelse f�rsk�t han b�de konung och pr�st.

Herren f�rkastade sitt altare, han gav sin helgedom till spillo. Murarna omkring hennes palatser gav han i fiendernas hand. De hovo upp rop i HERRENS hus s�som p� en h�gtidsdag.

HERREN hade beslutit att f�rst�ra dottern Sions murar; han sp�nde m�tsn�ret till att f�rd�rva och drog sin hand ej tillbaka. Han l�t sorg komma �ver vallar och murar; f�rfallna ligga de nu alla.

Hennes portar sj�nko ned i jorden, han br�ckte och krossade hennes bommar. Hennes konung och furstar leva bland hedningar, ingen lag finnes mer; hennes profeter undf� ej heller n�gon syn fr�n HERREN.

Dottern Sions �ldste sitta d�r stumma p� jorden, de hava str�tt stoft p� sina huvuden och h�ljt sig i sorgdr�kt; Jerusalems jungfrur s�nka sina huvuden mot jorden.

Mina �gon �ro f�rt�rda av gr�t, mitt innersta �r uppr�rt, min lever �r s�som utgjuten p� jorden f�r dottern mitt folks skada; ty barn och spenabarn f�rsm�kta p� gatorna i staden.

De ropa till sina m�drar: �Var f� vi br�d och vin?� Ty f�rsm�ktande ligga de s�som slagna p� gatorna i staden; ja, de uppgiva sin anda i sina m�drars famn.

Vad j�mf�rligt skall jag framl�gga f�r dig, du dotter Jerusalem? Vilket liknande �de kan jag draga fram till din tr�st, du jungfru dotter Sion? Din skada �r ju stor s�som ett hav; vem kan hela dig?

Dina profeters syner voro falskhet och fl�rd, de blottade icke f�r dig din missg�rning, s� att du kunde bliva uppr�ttad; de utsagor de f�rkunnade f�r dig voro falskhet och f�rf�relse.

Alla v�gfarande sl� ihop h�nderna, dig till h�n; de vissla och skaka huvudet �t dottern Jerusalem: ��r detta den stad som man kallade 'sk�nhetens fullhet', 'hela jordens fr�jd'?�

Alla dina fiender sp�rra upp munnen emot dig, de vissla och bita samman t�nderna, de s�ga: �Vi hava f�rd�rvat henne. Ja, detta �r den dag som vi bidade efter; nu hava vi upplevat och sett den.�

HERREN har gjort vad han hade beslutit, han har fullbordat sitt ord, vad han f�r l�nge sedan hade f�rordnat; han har brutit ned utan f�rskoning. Och han har l�tit fienden gl�djas �ver dig, han har upph�jt dina ov�nners horn.

Deras hj�rtan ropa till Herren. Du dottern Sions mur, l�t dina t�rar rinna som en b�ck, b�de dag och natt; l�t dig icke f�rtr�ttas, unna ditt �ga ingen ro.

St� upp, ropa h�gt i natten, n�r dess v�kter begynna, utgjut ditt hj�rta s�som vatten inf�r Herrens ansikte; lyft upp till honom dina h�nder f�r dina barns liv, ty de f�rsm�kta av hunger i alla gators h�rn.

Se, HERRE, och akta p� vem du s� har hems�kt. Skola d� kvinnor n�dgas �ta sin livsfrukt, barnen som de hava burit i sin famn? Skall man i Herrens helgedom dr�pa pr�ster och profeter?

P� jorden, ute p� gatorna, ligga de, b�de unga och gamla; mina jungfrur och mina unga m�n hava fallit f�r sv�rd. Du dr�pte p� din vredes dag, du slaktade utan f�rskoning.

S�som till en h�gtidsdag kallade du samman mot mig f�rskr�ckelser ifr�n alla sidor; och p� HERRENS vredes dag fanns ingen som blev r�ddad och slapp undan. Dem som jag hade burit i min famn och fostrat, dem f�rgjorde min fiende.