Chapter 14

Och n�gra av de �ldste i Israel kommo till mig och satte sig ned hos mig.

D� kom HERRENS ord till mig; han sade:

Du m�nniskobarn, dessa m�n hava l�tit sina el�ndiga avgudar f� insteg i sina hj�rtan och hava st�llt upp framf�r sig vad som �r dem en st�testen till missg�rning. Skulle jag v�l l�ta fr�ga mig av s�dana?

Nej; tala d�rf�r med dem och s�g till dem: S� s�ger Herren, HERREN: Var och en av Israels hus, som l�ter sina el�ndiga avgudar f� insteg i sitt hj�rta och st�ller upp framf�r sig vad som �r honom en st�testen till missg�rning, och s� kommer till profeten, honom skall jag, HERREN, giva svar s�som han har f�rtj�nat genom sina m�nga el�ndiga avgudar.

S� skall jag gripa Israels barn i hj�rtat, d�rf�r att de allasammans hava vikit bort ifr�n mig genom sina el�ndiga avgudar.

S�g d�rf�r till Israels hus: S� s�ger Herren, HERREN: V�nden om, ja, v�nden eder bort ifr�n edra el�ndiga avgudar, v�nden edra ansikten bort ifr�n alla edra styggelser.

Ty om n�gon av Israels hus, eller av fr�mlingarna som bo i Israel, viker bort ifr�n mig, och l�ter sina el�ndiga avgudar f� insteg i sitt hj�rta och st�ller upp framf�r sig vad som �r honom en st�testen till missg�rning, och s� kommer till profeten, f�r att denne skall fr�ga mig f�r honom, s� vill jag, HERREN, sj�lv giva honom svar:

jag skall v�nda mitt ansikte mot den mannen och g�ra honom till ett tecken och till ett ordspr�k, och utrota honom ur mitt folk; och I skolen f�rnimma att jag �r HERREN.

Men om profeten l�ter f�rf�ra sig och talar n�got ord, s� har jag, HERREN, l�tit den profeten bliva f�rf�rd; och jag skall utr�cka min hand mot honom och f�rg�ra honom ur mitt folk Israel.

Och de skola b�da b�ra p� sin missg�rning: profetens missg�rning skall r�knas lika med den fr�gandes missg�rning --

p� det att Israels barn icke mer m� g� bort ifr�n mig och fara vilse, ej heller mer orena sig med alla sina �vertr�delser, utan vara mitt folk, s�som jag skall vara deras Gud, s�ger Herren, HERREN.

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Du m�nniskobarn, om ett land syndade mot mig och beginge otrohet, s� att jag m�ste utr�cka min hand mot det och f�rd�rva dess livsuppeh�lle och s�nda hungersn�d �ver det och utrota d�rur b�de m�nniskor och djur,

och om d� d�rinne funnes dessa tre m�n: Noa, Daniel och Job, s� skulle de genom sin r�ttf�rdighet r�dda allenast sina egna liv, s�ger Herren, HERREN.

Om jag l�te vilddjur draga fram genom landet och g�ra det folktomt, s� att det bleve s� �de att ingen v�gade draga d�r fram f�r djuren skull,

d� skulle, s� sant jag lever, s�ger Herren, HERREN, dessa tre m�n, om de vore d�rinne, icke kunna r�dda vare sig s�ner eller d�ttrar; allenast de sj�lva skulle r�ddas, men landet m�ste bliva �de.

Eller om jag l�te sv�rd komma �ver det landet, i det att jag sade: �Sv�rdet fare fram genom landet!�, och jag s� utrotade d�rur b�de m�nniskor och djur,

och om d� dessa tre m�n vore d�rinne, s� skulle de, s� sant jag lever, s�ger Herren, HERREN, icke kunna r�dda s�ner eller d�ttrar; allenast de sj�lva skulle r�ddas.

Eller om jag s�nde pest i det landet och utg�te min vrede d�r�ver i blod, f�r att utrota d�rur b�de m�nniskor och djur,

och om d� Noa, Daniel och Job vore d�rinne, s� skulle de, s� sant jag lever, s�ger Herren, HERREN, icke kunna r�dda vare sig son eller dotter; de skulle genom sin r�ttf�rdighet r�dda allenast sina egna liv.

Och s� s�ger Herren, HERREN: Men huru mycket v�rre bliver det icke, n�r jag p� en g�ng s�nder mina fyra sv�ra straffdomar: sv�rd, hungersn�d, vilddjur och pest, �ver Jerusalem, f�r att utrota d�rur b�de m�nniskor och djur!

Likv�l skola n�gra r�ddade bliva kvar d�r, n�gra s�ner och d�ttrar, som skola f�ras bort. Och se, dessa skola draga bort till eder; och n�r I f�n se deras vandel och deras g�rningar, d� skolen I tr�sta eder f�r den olycka som jag har l�tit komma �ver Jerusalem, ja, f�r allt som jag har l�tit komma �ver det.

De skola vara eder till tr�st, n�r I sen deras vandel och deras g�rningar; I skolen d� f�rst� att jag icke utan sak har gjort allt vad jag har gjort mot det, s�ger Herren, HERREN.