Chapter 26

Och i elfte �ret, p� f�rsta dagen i m�naden, kom HERRENS ord till mig; han sade:

Du m�nniskobarn, eftersom Tyrus sade om Jerusalem: �R�tt s�, uppbruten �r nu folkens port, den �r �ppnad f�r mig; jag bliver rik, nu d� hon �r f�r�dd�,

d�rf�r s�ger Herren, HERREN s�: Se, jag skall komma �ver dig, Tyrus, och jag skall upph�va m�nga folk mot dig, likasom havet upph�ver sina b�ljor.

De skola f�rst�ra Tyrus' murar och riva ned dess torn. S� skall jag sopa bort sj�lva dess grus och f�rvandla staden till en kal klippa.

En torkplats f�r fiskn�t skall den vara ute i havet; ty jag har talat, s�ger Herren, HERREN. Ja, den skall bliva ett byte f�r folken;

och dess d�ttrar p� fastlandet skola dr�pas med sv�rd. De skola f�rnimma att jag �r HERREN.

Ty s� s�ger Herren, HERREN: Se, jag vill l�ta Nebukadressar, konungen i Babel, konungarnas konung, komma norrifr�n �ver Tyrus, med h�star och vagnar och ryttare och med en stor hop folk.

Dina d�ttrar p� fastlandet skall han dr�pa med sv�rd; han skall bygga en bel�gringsmur mot dig och kasta upp mot dig en vall och resa ett sk�ldtak mot dig.

Sin murbr�ckas st�tar skall han rikta mot dina murar och skall med sina krigsredskap bryta ned dina torn.

Hans h�star �ro s� m�nga att dammet skall �verh�lja dig. Vid d�net av hans ryttare och av hans hjuldon och vagnar skola dina murar darra, n�r han drager in genom dina portar, s�som man drager in i en er�vrad stad.

Med sina h�stars hovar skall han trampa s�nder alla dina gator; ditt folk skall han dr�pa med sv�rd, och dina stolta stoder skola st�rta till jorden.

Man skall r�va dina skatter och plundra dina handelsvaror; man skall riva dina murar och bryta ned dina sk�na hus; och stenarna, tr�virket och gruset skall man kasta i havet.

Jag skall g�ra slut p� dina s�ngers buller, och man skall icke mer h�ra klangen av dina harpor.

Ja, jag skall g�ra dig till en kal klippa en torkplats f�r fiskn�t skall du bliva; aldrig mer skall du varda uppbyggd. Ty jag, HERREN, har talat, s�ger Herren, HERREN.

S� s�ger Herren, HERREN till Tyrus: Sannerligen, vid d�net av ditt fall, n�r de slagna j�mra sig, vid det att man dr�per och m�rdar i dig, skola havsl�nderna b�va.

Och alla h�vdingar vid havet skola stiga ned fr�n sina troner, de skola l�gga bort sina mantlar och taga av sig sina brokigt v�vda kl�der; f�rskr�ckelse bliver deras kl�dnad, och nere p� jorden skola de sitta; deras f�rskr�ckelse varder st�ndigt ny, och de h�pna �ver ditt �de.

De st�mma upp en klagos�ng �ver dig och s�ga om dig: Huru har du icke blivit f�rst�rd, du havsfolkens tillh�ll, du h�gtprisade stad, du som var s� m�ktig p� havet, d�r du l�g med dina inv�nare, vilka fyllde m�nniskorna med skr�ck f�r alla som bodde i dig!

Nu f�rskr�ckas havsl�nderna p� ditt falls dag, och �arna i havet f�rf�ras vid din underg�ng.

Ty s� s�ger Herren, HERREN: N�r jag g�r dig till en �delagd stad, lik n�gon stad som ingen bebor, ja, n�r jag l�ter djupet upph�va sig mot dig och de stora vattnen bet�cka dig,

d� st�rtar jag dig ned till dem som hava farit ned i graven, till folk som levde f�r l�nge sedan; och lik en l�ngesedan �delagd plats f�r du ligga d�r i jordens djup, hos dem som hava farit ned i graven. S� skall du f�rbliva obebodd, medan jag g�r h�rliga ting i de levandes land.

Jag skall l�ta dig taga en ande med f�rskr�ckelse, s� att man aldrig i evighet skall finna dig, huru man �n s�ker efter dig, s�ger Herren, HERREN.