Chapter 27

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Du m�nniskobarn, st�m upp en klagos�ng �ver Tyrus;

s�g till Tyrus: Du som bor vid havets portar och driver k�penskap med folken, h�n till m�nga havsl�nder, s� s�ger Herren, HERREN: O Tyrus, du s�ger sj�lv: �Jag �r sk�nhetens fullhet.�

Ja, dig som har ditt rike ute i havet, dig gjorde dina byggningsm�n fullkomlig i sk�nhet.

Av cypress fr�n Senir timrade de allt plankverk p� dig; de h�mtade en ceder fr�n Libanon f�r att g�ra din mast.

Av ekar fr�n Basan tillverkade de dina �ror. Ditt d�ck prydde de med elfenben i �delt tr� fr�n kitt�ernas �l�nder.

Ditt segel var av fint linne, med brokig v�vnad fr�n Egypten, och det stod s�som ditt baner. M�rkbl�tt och purpurr�tt tyg fr�n Elisas �l�nder hade du till solt�lt.

Sidons och Arvads inv�nare voro roddare �t dig; de f�rfarna m�n du sj�lv hade, o Tyrus, dem tog du till skeppare.

Gebals �ldste och dess f�rfarnaste m�n tj�nade dig med att bota dina l�ckor. Alla havets skepp med sina sj�m�n tj�nade dig vid ditt varubyte.

Perser, lud�er och put�er funnos i din h�r och voro ditt krigsfolk. Sk�ldar och hj�lmar h�ngde de upp i dig; dessa g�vo dig glans.

Arvads s�ner stodo med din h�r runt om p� dina murar, gamad�er hade sin plats i dina torn. Sina stora sk�ldar h�ngde de upp runt om p� dina murar; de gjorde din sk�nhet fullkomlig.

Tarsis var din handelsv�n, ty du var rik p� allt slags gods silver, j�rn, tenn och bly gavs dig s�som betalning.

Javan, Tubal och Mesek, de drevo k�penskap med dig; tr�lar och koppark�rl g�vo de dig i utbyte.

Vagnsh�star, ridh�star och mul�snor g�vos �t dig s�som betalning fr�n Togarmas land.

Dedans s�ner drevo k�penskap med dig ja, m�nga havsl�nder drevo handel i din tj�nst; elfenben och ebenholts tillf�rde de dig s�som hyllningsg�vor.

Aram var din handelsv�n, ty du var rik p� konstarbeten; karbunkelstenar, purpurr�tt tyg, brokiga v�vnader och fint linne. koraller och rubiner g�vo de dig s�som betalning.

Juda och Israels land drevo k�penskap med dig; vete fr�n Minnit, bakverk och honung, olja och balsam g�vo de dig i utbyte.

Damaskus var din handelsv�n, ty du var rik p� konstarbeten, ja, p� allt slags gods; de kommo med vin fr�n Helbon och med ull fr�n Sahar.

Vedan och Javan g�vo dig sp�nad s�som betalning; konstsmitt j�rn och kassia och kalmus fick du i utbyte.

Dedan drev k�penskap hos dig med sadelt�cken att rida p�.

Araberna och Kedars alla furstar, de drevo handel i din tj�nst; med lamm och v�durar och bockar drevo de handel hos dig.

Sabas och Raemas k�pm�n drevo k�penskap med dig; kryddor av allra yppersta slag och alla slags �dla stenar och guld g�vo de dig s�som betalning.

Haran, Kanne och Eden, Sabas k�pm�n, Assur och Kilmad drevo k�penskap med dig.

De drevo k�penskap hos dig med sk�na kl�der, med m�rkbl�, brokigt v�vda mantlar, med m�ngf�rgade t�cken, med v�lspunna, starka t�g, p� din marknad.

Tarsis-skepp foro �stad med dina bytesvaror. S� fylldes du med gods och blev tungt lastad, d�r du l�g i havet.

Och dina roddare f�rde dig �stad, ut p� de vida vattnen. D� kom �stanvinden och krossade dig. d�r du l�g i havet.

Ditt gods, dina handels- och bytesvaror, dina sj�m�n och skeppare, dina l�ckors botare och dina bytesm�klare, allt krigsfolk p� dig, allt manskap som fanns ombord p� dig, de sjunka nu ned i havet, p� ditt falls dag.

Vid dina skeppares klagorop b�va markerna,

och alla som ro med �ror �vergiva sina skepp; sj�m�n och alla skeppare p� havet begiva sig i land.

De ropa h�gt �ver ditt �de och klaga bittert; de str� stoft p� sina huvuden och v�ltra sig i aska.

De raka sig skalliga f�r din skull och h�lja sig i sorgdr�kt; de gr�ta �ver dig i bitter sorg, under bitter klagan.

Med j�mmer st�mma de upp en klagos�ng om dig, en klagos�ng �ver ditt �de: �Vem var s�som Tyrus, hon som nu ligger i det tysta ute i havet?�

D�r dina handelsvaror sattes i land fr�n havet m�ttade du m�nga folk; med ditt myckna gods och dina m�nga bytesvaror riktade du jordens konungar.

Men nu, d� du har f�rlist och f�rsvunnit ifr�n havet, ned i vattnens djup, nu hava dina bytesvaror och allt ditt manskap sjunkit med dig.

Havsl�ndernas alla inbyggare h�pna �ver ditt �de, deras konungar st� rysande, med f�rf�ran i sina ansikten.

K�pm�nnen ute bland folken vissla �t dig; du har tagit en �nde med f�rskr�ckelse till evig tid.