Chapter 47

D�refter f�rde han mig tillbaka till husets ing�ng, och d�r fick jag se vatten rinna fram under husets tr�skel p� �stra sidan, ty husets framsida l�g mot �ster; och vattnet fl�t ned under husets s�dra sidov�gg, s�der om altaret.

Sedan l�t han mig g� ut genom norra porten och f�rde mig omkring p� en yttre v�g till den yttre porten, den som vette �t �ster. D�r fick jag se vatten v�lla fram p� s�dra sidan.

Sedan gick mannen, med ett m�tsn�re i handen, ett stycke mot �ster och m�tte d�rvid upp tusen alnar och l�t mig s� g� �ver vattnet, och vattnet r�ckte mig d�r till fotkn�larna.

�ter m�tte han upp tusen alnar och l�t mig s� g� �ver vattnet, och vattnet r�ckte mig d�r till kn�na. �ter m�tte han upp tusen alnar och l�t mig s� g� �ver vattnet, som d�r r�ckte mig upp till l�nderna.

�nnu en g�ng m�tte han upp tusen alnar, och nu var det en str�m som jag icke kunde g� �ver. Ty vattnet gick s� h�gt att man m�ste simma; det var en str�m som man icke kunde g� �ver.

Och han sade till mig: �Nu har du ju sett det, du m�nniskobarn?� Sedan f�rde han mig tillbaka upp p� str�mmens strand.

Och n�r han hade f�rt mig dit tillbaka, fick jag se tr�d i stor myckenhet st� p� str�mmens strand, p� b�da sidor.

Och han sade till mig: �Detta vatten rinner fram mot �stra kretsen och flyter ned p� Hedmarken och faller d�refter ut i havet. Vattnet som fick bryta fram g�r allts� till havet, och s� bliver vattnet d�r sunt.

Och �verallt dit den dubbla str�mmen kommer, d�r upplivas alla levande varelser som r�ra sig i stim, och fiskarna bliva d�r mycket talrika; ty n�r detta vatten kommer dit, bliver havsvattnet sunt, och allt f�r liv, d�r str�mmen kommer.

Och fiskare skola st� utmed den fr�n En-Gedi �nda till En-Eglaim, och s�som ett enda fiskel�ge skall den str�ckan vara. D�r skola finnas fiskar av olika slag i stor myckenhet, alldeles s�som i Stora havet.

Men g�lar och dammar d�r skola icke bliva sunda, utan skola tj�na till saltberedning.

Och vid str�mmen, p� dess b�da str�nder, skola allahanda frukttr�d v�xa upp, vilkas l�v icke skola vissna, och vilkas frukt icke skall taga slut, utan var m�nad skola tr�den bara ny frukt, ty deras vatten kommer fr�n helgedomen. Och deras frukter skola tj�na till f�da och deras l�v till l�kedom.�

S� s�ger Herren, HERREN: Dessa �ro de gr�nser efter vilka I skolen utskifta landet s�som arvedel �t Israels tolv stammar (varvid Josef f�r mer �n en lott).

I skolen f� det till arvedel, den ene s�v�l som den andre, d�rf�r att jag med upplyft hand har lovat att giva det �t edra fader; s� skall nu detta land tillfalla eder s�som arvsegendom.

Detta skall vara landets gr�ns p� norra sidan: fr�n Stora havet l�ngs Hetlonsv�gen, dit fram d�r v�gen g�r till Sedad,

Hamat, Berota, Sibraim, som ligger mellan Damaskus' och Hamat omr�den, det mellersta Haser, som ligger invid Haurans omr�de.

S� skall gr�nsen g� fr�n havet till Hasar-Enon vid Damaskus' omr�de och vidare allt l�ngre norrut och upp mot Hamats omr�de. Detta �r norra sidan.

Och p� �stra sidan skall gr�nsen begynna mellan Hauran och Damaskus och g� mellan Gilead och Israels land och utg�ras av Jordan; fr�n nordgr�nsen ned�t, utmed �stra havet, skolen I m�ta ut den. Detta �r �stra sidan.

Och p� sydsidan, s�derut, skall gr�nsen g� fr�n Tamar till Meribots vatten vid Kades, till b�cken, fram till Stora havet. Detta �r sydsidan, s�derut.

Och p� v�stra sidan skall gr�nsen utg�ras av Stora havet och g� fr�n sydgr�nsen till en punkt mitt emot det st�lle d�r v�gen g�r till Hamat. Detta �r v�stra sidan.

Och I skolen utskifta detta land �t eder efter Israels stammar.

I skolen utdela det genom lottkastning till arvedel �t eder sj�lva och �t fr�mlingarna som bo ibland eder och hava f�tt barn ibland eder. Ty de skola av eder h�llas lika med inf�dda israeliter; de skola tillfalla eder s�som en arvedel bland Israels stammar.

I den stam d�r fr�mlingen bor, d�r skolen I giva honom hans arvedel, s�ger Herren, HERREN.