Chapter 10

I den persiske konungen Kores' tredje regerings�r fick Daniel, som ock kallades Beltesassar, en uppenbarelse; den uppenbarelsen �r sanning och b�dar stor vederm�da. Och han aktade p� uppenbarelsen och lade m�rke till synen.

Jag, Daniel, hade d� g�tt s�rjande tre veckors tid.

Jag �t ingen smaklig mat, k�tt och vin kommo icke i min mun, ej heller smorde jag min kropp med olja, f�rr�n de tre veckorna hade g�tt till �nda.

P� tjugufj�rde dagen i f�rsta m�naden, n�r jag var vid stranden av den stora floden, n�mligen Hiddekel,

fick jag, d� jag lyfte upp mina �gon, se en man st� d�r, kl�dd i linnekl�der och omgjordad kring sina l�nder med ett b�lte av guld fr�n Ufas.

Hans kropp var s�som av krysolit hans ansikte liknade en ljungeld hans �gon voro s�som eldbloss, han armar och f�tter s�som gl�nsande koppar; och ljudet av hans tal var s�som ett v�ldigt d�n.

Och jag, Daniel, var den ende som s�g synen; de m�n som voro med mig s�go den icke, men en stor f�rskr�ckelse f�ll �ver dem, s� att de flydde bort och g�mde sig.

S� blev jag allena kvar, och n�r jag s�g den stora synen, f�rgick all min kraft; f�rgen vek bort ifr�n mitt ansikte, s� att det blev d�dsblekt, och jag hade ingen kraft mer kvar.

D� h�rde jag ljudet av hans tal; och p� samma g�ng jag h�rde ljudet av hans tal, d�r jag l�g i vanmakt p� mitt ansikte, med ansiktet mot jorden,

r�rde en hand vid mig och hj�lpte mig, s� att jag sk�lvande kunde resa mig p� mina kn�n och h�nder.

Sedan sade han till mig: �Daniel, du h�gt ben�dade man, giv akt p� de ord som jag vill tala till dig, och res dig upp p� dina f�tter; ty jag har nu blivit s�nd till dig.� N�r han s� talade till mig, reste jag mig b�vande upp.

Och han sade till mig: �Frukta icke, Daniel, ty redan ifr�n f�rsta dagen, d� n�r du v�nde ditt hj�rta till att s�ka f�rst�nd och till att �dmjuka dig inf�r din Gud, hava dina ord varit h�rda; och jag har nu kommit f�r dina ords skull.

Fursten f�r Persiens rike stod mig emot under tjuguen dagar; men d� kom Mikael, en av de f�rn�msta furstarna, mig till hj�lp, under det att jag f�rut hade st�tt d�r allena mot Persiens konungar.

Och nu har jag kommit f�r att undervisa dig om vad som skall h�nda ditt folk i kommande dagar; ty ocks� detta �r en syn som syftar p� framtiden.�

Under det han s� talade till mig, b�jde jag mitt ansikte mot jorden och var stum.

Men se, han som var lik en m�nniska r�rde vid mina l�ppar. D� uppl�t jag min mun och talade och sade till honom som stod framf�r mig: �Min herre, vid den syn jag s�g har jag k�nt mig gripen av v�nda, och jag har ingen kraft mer kvar.

Huru skulle ocks� min herres tj�nare, en s�dan som jag, kunna tala med en s�dan som min herre �r? Jag har nu ingen kraft mer i mig och f�rm�r icke mer att andas.�

D� r�rde han som s�g ut s�som en m�nniska �ter vid mig och styrkte mig.

Han sade: �Frukta icke, du h�gt ben�dade man; frid vare med dig, var stark, ja, var stark.� N�r han s� talade med mig, k�nde jag mig styrkt och sade: �Tala, min herre, ty du har nu styrkt mig.�

D� sade han: �Kan du nu f�rst� varf�r jag har kommit till dig? Men jag m�ste strax v�nda tillbaka f�r att strida mot fursten f�r Persien, och n�r jag �r fri ifr�n honom, kommer fursten f�r Javan.

Dock vill jag f�rkunna f�r dig vad som �r upptecknat i sanningens bok. Och ingen enda st�r mig bi mot dessa, f�rutom Mikael, eder furste. 11:1. den elektroniska utg�van.