| Chapter 3 |
|
Ty se, i de dagarna och p� den tiden, d� jag �ter uppr�ttar Juda och Jerusalem, |
|
d� skall jag samla tillhopa alla hednafolk och f�ra dem ned till Josafats dal, och d�r skall jag h�lla dom �ver dem, f�r mitt folks och min arvedels, Israels, skull, d�rf�r att de hava f�rskingrat dem bland hedningarna och utskiftat mitt land. |
|
Ja, de hava kastat lott om mitt folk, gossarna hava de givit s�som betalning �t sk�kor, och flickorna hava de s�lt f�r vin, som de hava druckit upp. |
|
Och du, Tyrus, och du, Sidon, och I, Filisteens alla kretsar, vad f�rehaven ocks� I mot mig? Haven I n�got att vederg�lla mig f�r, eller �r det I som viljen begynna n�got mot mig? Snart och med hast skall jag l�ta det I haven gjort komma tillbaka �ver edra egna huvuden, |
|
eftersom I haven tagit mitt silver och mitt guld och f�rt mina sk�naste klenoder in i edra palats, |
|
och eftersom I haven s�lt Judas och Jerusalems barn �t Javans barn, till att f�ras l�ngt bort ifr�n sitt land. |
|
Se, jag skall kalla dem �ter fr�n den ort dit I haven s�lt dem; och det som I haven gjort skall jag l�ta komma tillbaka �ver edra egna huvuden. |
|
Jag skall s�lja edra s�ner och d�ttrar i Juda barns hand, och de skola s�lja dem till sab�erna, folket i fj�rran land. Ty s� har HERREN talat. |
|
Ropen ut detta bland hednafolken, b�den upp dem till helig strid. Manen p� hj�ltarna, m� alla stridsm�nnen komma och draga fram�t. |
|
Smiden edra plogbillar till sv�rd och edra ving�rdsknivar till spjut; den svagaste m� k�nna sig s�som en hj�lte. |
|
Skynden att komma, alla I folk har omkring, och samlen eder tillhopa. S�nd, o HERRE, ditned dina hj�ltar. |
|
Ja, m� hednafolken resa sig och draga �stad till Josafats dal; ty d�r skall jag sitta till doms �ver alla folk h�romkring. |
|
L�ten lien g�, ty sk�rden �r mogen. Kommen och trampen, ty pressen �r full; presskaren fl�da �ver, s� stor �r ondskan d�r. |
|
Skaror hopa sig i Domens dal; ty HERRENS dag �r n�ra i Domens dal. |
|
Solen och m�nen f�rm�rkas, och stj�rnorna mista sitt sken. |
|
Och HERREN upph�ver ett rytande fr�n Sion, och fr�n Jerusalem l�ter han h�ra sin r�st, s� att himmelen och jorden b�va. Men f�r sitt folk �r HERREN en tillflykt och f�r Israels barn ett v�rn. |
|
Och I skolen f�rnimma att jag �r HERREN, eder Gud, som bor p� Sion, mitt heliga berg. Och Jerusalem skall vara en helgad plats och fr�mlingar skola icke mer draga ditin. |
|
P� den tiden skall det ske att bergen drypa av druvsaft och h�jderna fl�da av mj�lk; och alla b�ckar i Juda skola fl�da av vatten. Och en k�lla skall rinna upp i HERRENS hus och vattna Akaciedalen. |
|
Men Egypten skall bliva en �demark, och Edom skall varda en �de �ken d�rf�r att de hava �vat v�ld mot Juda barn och utgjutit oskyldigt blod i sitt land. |
|
Sedan skall Juda trona evinnerligen, och Jerusalem fr�n sl�kte till sl�kte. |
|
Och jag skall utpl�na deras blodskulder, dem som jag icke allaredan har utpl�nat. Och HERREN skall f�rbliva boende p� Sion. |