| Chapter 3 |
|
Ve henne, den genstr�viga och befl�ckade staden, f�rtryckets stad! |
|
Hon h�r icke p� n�gons r�st, hon tager ej emot tuktan; p� HERREN f�rtr�star hon icke, till sin Gud vill hon ej komma. |
|
Furstarna d�rinne �ro rytande lejon; hennes domare �ro s�som vargar om aftonen, de spara intet till morgondagen. |
|
Hennes profeter �ro stortaliga trol�sa m�n; hennes pr�ster ohelga vad heligt �r, de v�ldf�ra lagen. |
|
HERREN �r r�ttf�rdig d�rinne, han g�r intet or�tt. var morgon l�ter han sin r�tt g� fram i ljuset, den utebliver aldrig; men de or�ttf�rdiga veta icke av n�gon skam. |
|
Jag utrotade folkslag, deras murtorn blevo f�rst�rda, deras gator gjorde jag �de, s� att ingen mer gick d�r fram; deras st�der blevo f�rh�rjade, s� att de l�go tomma p� m�nniskor, blottade p� inv�nare. |
|
Jag tillsade henne att allenast frukta mig och taga emot tuktan; d� skulle hennes boning undg� f�rst�relse, med allt vad jag hade givit i hennes v�rd. Men i st�llet �vlades de att g�ra allt vad f�rd�rvligt var. |
|
D�rf�r man I v�nta p� mig, s�ger HERREN, och p� den dag jag st�r upp f�r att taga byte. Ty mitt domslut �r: jag skall f�rsamla folk och h�mta tillhopa konungariken, f�r att utgjuta �ver dem min ogunst, all min vredes gl�d; ty av min nit�lskans eld skall hela jorden f�rt�ras. |
|
Se, d� skall jag giva �t folken nya, renade l�ppar, s� att de allasammans �kalla HERRENS namn och endr�ktigt tj�na honom. |
|
�nda ifr�n l�nderna bortom Etiopiens str�mmar skola mina tillbedjare, mitt f�rskingrade folk, framb�ra offer �t mig. |
|
P� den tiden skall du slippa att l�ngre blygas f�r alla de �vertr�delser som du har beg�tt mot mig. Ty d� skall jag avskilja fr�n dig dem som nu jubla s� segerstolt i dig; och du skall d� icke vidare f�rh�va dig p� mitt heliga berg. |
|
Men jag skall l�mna kvar i dig ett folk, betryckt och armt; och de skola f�rtr�sta p� HERRENS namn. |
|
Kvarlevan av Israel skall d� icke mer g�ra n�got or�tt, ej heller tala l�gn, och i deras mun skall icke finnas en falsk tunga. Ja, de skola f� beta och ligga i ro, utan att n�gon f�rskr�cker dem. |
|
Jubla, du dotter Sion, h�j gl�djerop, du Israel; var glad och fr�jda dig av allt hj�rta, du dotter Jerusalem. |
|
HERREN har avv�nt straffdomarna ifr�n dig, han har r�jt din fiende ur v�gen. HERREN, som bor i dig, �r Israels konung; du beh�ver ej mer frukta n�got ont. |
|
P� den tiden skall det s�gas till Jerusalem; �Frukta icke, Sion l�t ej modet falla. |
|
HERREN, din Gud, bor i dig en hj�lte som kan fr�lsa. Han gl�der sig �ver dig med lust, han tiger stilla i sin k�rlek, han fr�jdas �ver dig med jubel.� |
|
Dem som med bedr�velse m�ste sakna h�gtiderna, dem skall jag d� f�rsamla, dem som levde skilda fr�n dig, du som sj�lv bar sm�lekens b�rda. |
|
Ty se, jag skall p� den tiden utf�ra mitt verk p� alla dina f�rtryckare. jag skall fr�lsa de haltande och h�mta tillhopa de f�rdrivna, jag skall l�ta dem bliva ett �mne till lovs�ng och till ber�mmelse p� hela jorden, d�r de voro s� sm�dade. |
|
P� den tiden skall jag l�ta eder komma tillbaka ja, p� den tiden skall jag h�mta eder tillhopa. Ty jag vill l�ta eder bliva ett �mne till ber�mmelse och till lovs�ng bland alla jordens folk, i det att jag �ter uppr�ttar eder, s� att I sen det med egna �gon, s�ger HERREN. |