| Chapter 11 |
|
N�r Jesus hade givit sina tolv l�rjungar alla dessa bud, gick han d�rifr�n vidare, f�r att undervisa och predika i deras st�der. |
|
Men n�r Johannes i sitt f�ngelse fick h�ra om Kristi g�rningar, s�nde han bud med sina l�rjungar |
|
och l�t fr�ga honom: ��r du den som skulle komma, eller skola vi f�rbida n�gon annan?� |
|
D� svarade Jesus och sade till dem: �G�n tillbaka och omtalen f�r Johannes vad I h�ren och sen: |
|
blinda f� sin syn, halta g�, spet�lska bliva rena, d�va h�ra, d�da uppst�, och 'f�r fattiga f�rkunnas gl�djens budskap'. |
|
Och salig �r den f�r vilken jag icke bliver en st�testen.� |
|
N�r dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: �Varf�r var det I gingen ut i �knen? Var det f�r att se ett r�r som drives hit och dit av vinden? |
|
Eller varf�r gingen I ut? Var det f�r att se en m�nniska kl�dd i fina kl�der? De som b�ra fina kl�der, dem finnen I ju i konungapalatsen. |
|
Varf�r gingen I d� ut? Var det f�r att se en profet? Ja, jag s�ger eder: �nnu mer �n en profet �r han. |
|
Han �r den om vilken det �r skrivet: 'Se, jag s�nder ut min �ngel framf�r dig, och han skall bereda v�gen f�r dig.' |
|
Sannerligen s�ger jag eder: Bland dem som �ro f�dda av kvinnor har ingen uppst�tt, som har varit st�rre �n Johannes d�paren; men den som �r minst i himmelriket �r likv�l st�rre �n han. |
|
Och fr�n Johannes d�parens dagar intill denna stund tr�nger himmelriket fram med storm, och m�nniskor storma fram och rycka det till sig. |
|
Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes; |
|
och om I viljen tro det: han �r Elias, den som skulle komma. |
|
Den som har �ron, han h�re. |
|
Men vad skall jag likna detta sl�kte vid? Det �r likt barn som sitta p� torgen och ropa till andra barn |
|
och s�ga: 'Vi hava spelat f�r eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorges�ng, och I haven icke j�mrat eder.' |
|
Ty Johannes kom, och han varken �ter eller dricker, och s� s�ger man: 'Han �r besatt av en ond ande.' |
|
M�nniskosonen kom, och han b�de �ter och dricker, och nu s�ger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han �r, en publikaners och syndares v�n!' Men Visheten har f�tt r�tt av sina barn.� |
|
D�refter begynte han tala bestraffande ord till de st�der i vilka han hade utf�rt s� m�nga av sina kraftg�rningar, och f�reh�lla dem att de icke hade gjort b�ttring: |
|
�Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftg�rningar som �ro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, s� skulle de f�r l�nge sedan hava gjort b�ttring i s�ck och aska. |
|
Men jag s�ger eder: F�r Tyrus och Sidon skall det p� domens dag bliva dr�gligare �n f�r eder. |
|
Och du, Kapernaum, skall v�l du bliva upph�jt till himmelen? Nej, ned till d�dsriket m�ste du fara. Ty om de kraftg�rningar som �ro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, s� skulle det hava st�tt �nnu i dag. |
|
Men jag s�ger eder att det f�r Sodoms land skall p� domens dag bliva dr�gligare �n f�r dig.� |
|
Vid den tiden talade Jesus och sade: �Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, f�r att du v�l har dolt detta f�r de visa och kloka, men uppenbarat det f�r de enfaldiga. |
|
Ja, Fader; s� har ju varit ditt behag. |
|
Allt har av min Fader blivit f�rtrott �t mig. Och ingen k�nner Sonen utom Fadern, ej heller k�nner n�gon Fadern utom Sonen och den f�r vilken Sonen vill g�ra honom k�nd. -- |
|
Kommen till mig, I alla som arbeten och �ren betungade, s� skall jag giva eder ro. |
|
Tagen p� eder mitt ok och l�ren av mig, ty jag �r saktmodig och �dmjuk i hj�rtat; 's� skolen I finna ro f�r edra sj�lar'. |
|
Ty mitt ok �r milt, och min b�rda �r l�tt.� |