Chapter 2

N�gra dagar d�refter kom han �ter till Kapernaum; och n�r det spordes att han var hemma,

f�rsamlade sig s� mycket folk, att icke ens platsen utanf�r d�rren mer kunde rymma dem; och han f�rkunnade ordet f�r dem.

D� kommo de till honom med en lam man, som bars dit av fyra m�n.

Och d� de f�r folkets skull icke kunde komma fram till honom med mannen, togo de bort taket �ver platsen d�r han var; och sedan de s� hade gjort en �ppning, sl�ppte de ned s�ngen, som den lame l�g p�.

N�r Jesus s�g deras tro, sade han till den lame: �Min son, dina synder f�rl�tas dig.�

Nu sutto d�r n�gra skriftl�rde, och dessa t�nkte i sina hj�rtan:

�Huru kan denne tala s�? Han h�dar ju. Vem kan f�rl�ta synder, utom Gud allena?�

Strax f�rnam d� Jesus i sin ande att de t�nkte s� vid sig sj�lva; och han sade till dem: �Huru kunnen I t�nka s�dant i edra hj�rtan?

Vilket �r l�ttare, att s�ga till den lame: 'Dina synder f�rl�tas dig' eller att s�ga: 'St� upp, tag din s�ng och g�'?

Men f�r att I skolen veta att M�nniskosonen har makt h�r p� jorden att f�rl�ta synder,

s� s�ger jag dig� (och h�rmed v�nde han sig till den lame): �St� upp, tag din s�ng och g� hem.�

D� stod han upp och tog strax sin s�ng och gick ut i allas �syn, s� att de alla uppfylldes av h�pnad och prisade Gud och sade: �S�dant hava vi aldrig sett.�

�ter begav han sig ut och gick l�ngs med sj�n. Och allt folket kom till honom, och han undervisade dem.

N�r han nu gick d�r fram, fick han se Levi, Alfeus' son, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: �F�lj mig.� D� steg han upp och f�ljde honom.

N�r Jesus d�refter l�g till bords i hans hus, voro d�r s�som bordsg�ster, j�mte Jesus och hans l�rjungar, ocks� m�nga publikaner och syndare; ty m�nga s�dana funnos bland dem som f�ljde honom.

Men n�r de skriftl�rde bland faris�erna s�go att han �t med publikaner och syndare, sade de till hans l�rjungar: �Huru kan han �ta med publikaner och syndare?�

N�r Jesus h�rde detta, sade han till dem: �Det �r icke de friska som beh�va l�kare, utan de sjuka. Jag har icke kommit f�r att kalla r�ttf�rdiga, utan f�r att kalla syndare.�

Och Johannes' l�rjungar och faris�erna h�llo fasta. Och man kom och sade till honom: �Varf�r fasta icke dina l�rjungar, d� Johannes' l�rjungar och faris�ernas l�rjungar fasta?�

Jesus svarade dem: �Kunna v�l br�llopsg�sterna fasta, medan brudgummen �nnu �r hos dem? Nej, s� l�nge de hava brudgummen hos sig, kunna de icke fasta.

Men den tid skall komma, d� brudgummen tages ifr�n dem, och d�, p� den tiden, skola de fasta. --

Ingen syr en lapp av okrympt tyg p� en gammal mantel; om n�gon s� gjorde, skulle det isatta nya stycket riva bort �nnu mer av den gamla manteln, och h�let skulle bliva v�rre.

Ej heller sl�r n�gon nytt vin i gamla skinnl�glar; om n�gon s� gjorde, skulle vinet spr�nga s�nder l�glarna, s� att b�de vinet och l�glarna f�rd�rvades. Nej, nytt vin sl�r man i nya l�glar.�

Och det h�nde sig p� sabbaten att han tog v�gen genom ett s�desf�lt; och hans l�rjungar begynte rycka av axen, medan de gingo.

D� sade faris�erna till honom: �Se! Huru kunna de p� sabbaten g�ra vad som icke �r lovligt?�

Han svarade dem: �Haven I aldrig l�st vad David gjorde, n�r han sj�lv och de som f�ljde honom kommo i n�d och blevo hungriga:

huru han d�, p� den tid Abjatar var �verstepr�st, gick in i Guds hus och �t sk�debr�den -- fast�n det ju icke �r lovligt f�r andra �n f�r pr�sterna att �ta s�dant br�d -- och huru han j�mv�l gav �t dem som f�ljde honom?�

D�refter sade han till dem: �Sabbaten blev gjord f�r m�nniskans skull, och icke m�nniskan f�r sabbatens skull.

S� �r d� M�nniskosonen herre ocks� �ver sabbaten.�