Chapter 15

Sedan nu �verstepr�sterna, tillsammans med de �ldste och de skriftl�rde, hela Stora r�det, p� morgonen hade fattat sitt beslut, l�to de strax binda Jesus och f�rde honom bort och �verl�mnade honom �t Pilatus.

D� fr�gade Pilatus honom: ��r du judarnas konung?� Han svarade honom och sade: �Du s�ger det sj�lv.�

Och �verstepr�sterna framst�llde m�nga anklagelser mot honom.

Pilatus fr�gade honom d� �ter och sade: �Svarar du intet? Du h�r ju huru mycket det �r som de anklaga dig f�r.�

Men Jesus svarade intet mer, s� att Pilatus f�rundrade sig.

Nu pl�gade han vid h�gtiden giva dem en f�nge l�s, den som de beg�rde.

Och d�r fanns d� en man, han som kallades Barabbas, vilken satt f�ngslad j�mte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet beg�tt dr�p.

Folket kom ditupp och begynte beg�ra att han skulle g�ra �t dem s�som han pl�gade g�ra.

Pilatus svarade dem och sade: �Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' l�s?�

Han f�rstod n�mligen att det var av avund som �verstepr�sterna hade dragit Jesus inf�r r�tta.

Men �verstepr�sterna uppeggade folket till att beg�ra att han hellre skulle giva dem Barabbas l�s.

N�r allts� Pilatus �ter tog till orda och fr�gade dem: �Vad skall jag d� g�ra med den som I kallen 'judarnas konung'?�,

s� skriade de �ter: �Korsf�st honom!�

Men Pilatus fr�gade dem: �Vad ont har han d� gjort?� D� skriade de �nnu ivrigare: �Korsf�st honom!�

Och eftersom Pilatus ville g�ra folket till viljes, gav han dem Barabbas l�s; men Jesus l�t han gissla och utl�mnade honom sedan till att korsf�stas.

Och krigsm�nnen f�rde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.

Och de kl�dde p� honom en purpurf�rgad mantel och vredo samman en krona av t�rnen och satte den p� honom.

Sedan begynte de h�lsa honom: �Hell dig, judarnas konung!�

Och de slogo honom i huvudet med ett r�r och spottade p� honom; d�rvid b�jde de kn� och g�vo honom sin hyllning.

Och n�r de hade begabbat honom, kl�dde de av honom den purpurf�rgade manteln och satte p� honom hans egna kl�der och f�rde honom ut f�r att korsf�sta honom.

Och en man som kom utifr�n marken gick d�r fram, Simon fr�n Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att g� med och b�ra hans kors.

Och de f�rde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).

Och de r�ckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.

Och de korsf�ste honom och delade sedan hans kl�der mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle f�.

Och det var vid tredje timmen som de korsf�ste honom.

Och den �verskrift som man hade satt upp �ver honom, f�r att angiva vad han var anklagad f�r, hade denna lydelse: �Judarnas konung.�

Och de korsf�ste med honom tv� r�vare, den ene p� hans h�gra sida och den andre p� hans v�nstra.

Och de som gingo d�r f�rbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: �Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!

Hj�lp dig nu sj�lv, och stig ned fr�n korset.�

Sammalunda talade ock �verstepr�sterna, j�mte de skriftl�rde, begabbande ord med varandra och sade: �Andra har han hj�lpt; sig sj�lv kan han icke hj�lpa.

Han som �r Messias, Israels konung, han stige nu ned fr�n korset, s� att vi f� se det och tro.� Ocks� de m�n som voro korsf�sta med honom sm�dade honom.

Men vid sj�tte timmen kom �ver hela landet ett m�rker, som varade �nda till nionde timmen.

Och vid nionde timmen ropade Jesus med h�g r�st: �Eloi, Eloi, lema sabaktani?�; det betyder: �Min Gud, min Gud, varf�r har du �vergivit mig?�

D� n�gra av dem som stodo d�r bredvid h�rde detta, sade de: �H�r, han kallar p� Elias.�

Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med �ttikvin och satte den p� ett r�r och gav honom att dricka, i det han sade: �L�t oss se om Elias kommer och tager honom ned.�

Men Jesus ropade med h�g r�st och gav upp andan.

D� r�mnade f�rl�ten i templet i tv� stycken, uppifr�n och �nda ned.

Men n�r h�vitsmannen, som stod d�r mitt emot honom, s�g att han p� s�dant s�tt gav upp andan, sade han: �F�rvisso var denne man Guds Son.�

Ocks� n�gra kvinnor stodo d�r p� avst�nd och s�go vad som skedde. Bland dessa voro j�mv�l Maria fr�n Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, s� ock Salome

-- vilka hade f�ljt honom och tj�nat honom, medan han var i Galileen -- d�rtill m�nga andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.

Det var nu tillredelsedag (det �r dagen f�re sabbaten), och det hade blivit afton.

Josef fr�n Arimatea, en ansedd r�dsherre och en av dem som v�ntade p� Guds rike, tog d�rf�r nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att f� Jesu kropp.

D� f�rundrade sig Pilatus �ver att Jesus redan skulle vara d�d, och han kallade till sig h�vitsmannen och fr�gade honom om det var l�nge sedan han hade d�tt.

Och n�r han av h�vitsmannen hade f�tt veta huru det var, sk�nkte han �t Josef hans d�da kropp.

Denne k�pte d� en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan v�ltrade han en sten f�r ing�ngen till graven.

Men Maria fr�n Magdala och den Maria som var Joses' moder s�go var han lades.