Swedish 1917 Bible

Luke 11     

Luke

Return to Index

Chapter 12

D� nu otaligt mycket folk var f�rsamlat omkring honom, s� att de trampade p� varandra, tog han till orda och sade, n�rmast till sina l�rjungar: �Tagen eder till vara f�r faris�ernas surdeg, det �r f�r skrymteri.

Intet �r f�rborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet �r f�rdolt, som icke skall bliva k�nt.

D�rf�r skall allt vad I haven sagt i m�rkret bliva h�rt i ljuset, och vad I haven viskat i n�gons �ra i kammaren, det skall bliva utropat p� taken.

Men jag s�ger eder, mina v�nner: Frukten icke f�r dem som v�l kunna dr�pa kroppen, men sedan icke hava makt att g�ra n�got mer.

Jag vill l�ra eder vem I skolen frukta: frukten honom som har makt att, sedan han har dr�pt, ocks� kasta i Gehenna. Ja, jag s�ger eder: Honom skolen I frukta. --

S�ljas icke fem sparvar f�r tv� sk�rvar? Och icke en av dem �r f�rg�ten hos Gud.

Men p� eder �ro till och med huvudh�ren allasammans r�knade. Frukten icke; I �ren mer v�rda �n m�nga sparvar.

Och jag s�ger eder: Var och en som bek�nner mig inf�r m�nniskorna, honom skall ock M�nniskosonen k�nnas vid inf�r Guds �nglar.

Men den som f�rnekar mig inf�r m�nniskorna, han skall ock bliva f�rnekad inf�r Guds �nglar.

Och om n�gon s�ger n�got mot M�nniskosonen, s� skall det bliva honom f�rl�tet; men den som h�dar den helige Ande, honom skall det icke bliva f�rl�tet.

Men n�r man drager eder fram inf�r synagogor och �verheter och myndigheter, s� g�ren eder icke bekymmer f�r huru eller varmed I skolen f�rsvara eder, eller vad I skolen s�ga;

ty den helige Ande skall i samma stund l�ra eder vad I skolen s�ga.�

Och en man i folkhopen sade till honom: �M�stare, s�g till min broder att han skiftar arvet med mig.�

Men han svarade honom: �Min v�n, vem har satt mig till domare eller skiftesman �ver eder?�

D�refter sade han till dem: �Sen till, att I tagen eder till vara f�r allt slags girighet; ty en m�nniskas liv beror icke d�rp� att hon har �verfl�d p� �godelar.�

Och han framst�llde f�r dem en liknelse; han sade: �Det var en rik man vilkens �krar buro ymniga sk�rdar.

Och han t�nkte vid sig sj�lv och sade: 'Vad skall jag g�ra? Jag har ju icke rum nog f�r att inb�rga min sk�rd.'

D�refter sade han: 'S� vill jag g�ra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp st�rre, och i dem skall jag samla in all min gr�da och allt mitt goda.

Sedan vill jag s�ga till min sj�l: K�ra sj�l, du har mycket gott f�r varat f�r m�nga �r; giv dig nu ro, �t, drick och var glad.

Men Gud sade till honom: 'Du d�re, i denna natt skall din sj�l utkr�vas av dig; vem skall d� f� vad du har samlat i f�rr�d?' --

S� g�r det den som samlar skatter �t sig sj�lv, men icke �r rik inf�r Gud.�

Och han sade till sina l�rjungar: �D�rf�r s�ger jag eder: G�ren eder icke bekymmer f�r edert liv, vad I skolen �ta, ej heller f�r eder kropp, vad I skolen kl�da eder med.

Livet �r ju mer �n maten, och kroppen mer �n kl�derna.

Given akt p� korparna: de s� icke, ej heller sk�rda de, och de hava varken visthus eller lada; och likv�l f�der Gud dem. Huru mycket mer �ren icke I �n f�glarna!

Vilken av eder kan med allt sitt bekymmer l�gga en aln till sin livsl�ngd?

F�rm�n I nu icke ens det som minst �r, varf�r g�ren I eder d� bekymmer f�r det �vriga?

Given akt p� liljorna, huru de varken spinna eller v�va; och likv�l s�ger jag eder att icke ens Salomo i all sin h�rlighet var s� kl�dd som en av dem.

Kl�der nu Gud s� gr�set p� marken, vilket i dag st�r och i morgon kastas i ugnen, huru mycket mer skall han d� icke kl�da eder, I klentrogne!

S�ken d�rf�r icke heller I efter vad I skolen �ta, eller vad I skolen dricka, och beg�ren icke vad som �r f�r h�gt.

Efter allt detta s�ka ju hedningarna i v�rlden, och eder Fader vet att I beh�ven detta.

Nej, s�ken efter hans rike, s� skall ocks� detta andra tillfalla eder.

Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.

S�ljen vad I �gen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke n�tas ut, en outt�mlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv n�r, och d�r man icke f�rd�rvar.

Ty d�r eder skatt �r, d�r komma ock edra hj�rtan att vara.

Haven edra l�nder omgjordade och edra lampor brinnande.

Och varen I lika tj�nare som v�nta p� att deras herre skall bryta upp fr�n br�llopet, f�r att strax kunna �ppna f�r honom, n�r han kommer och klappar.

Saliga �ro de tj�nare som deras herre finner vakande, n�r han kommer. Sannerligen s�ger jag eder: Han skall f�sta upp sin kl�dnad och l�ta dem taga plats vid bordet och sj�lv g� fram och betj�na dem.

Och vare sig han kommer under den andra nattv�kten eller under den tredje och finner dem s� g�ra -- saliga �ro de d�.

Men det f�rst�n I v�l, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, s� tillstadde han icke att n�gon br�t sig in i hans hus.

S� varen ock I redo ty i en stund d� I icke v�nten det skall M�nniskosonen komma.�

D� sade Petrus: �Herre, �r det om oss som du talar i denna liknelse, eller �r det om alla?�

Herren svarade: �Finnes n�gon trogen och f�rst�ndig f�rvaltare, som av sin herre kan s�ttas �ver hans husfolk, f�r att i r�tt tid giva dem deras best�mda kost --

salig �r d� den tj�naren, om hans herre, n�r han kommer, finner honom g�ra s�.

Sannerligen s�ger jag eder: Han skall s�tta honom �ver allt vad han �ger.

Men om s� �r, att tj�naren s�ger i sitt hj�rta: 'Min herre kommer icke s� snart', och han begynner att sl� de andra tj�narna och tj�narinnorna och att �ta och dricka s� att han bliver drucken,

d� skall den tj�narens herre komma p� en dag d� han icke v�ntar det, och i en stund d� han icke t�nker sig det, och han skall l�ta hugga honom i stycken och l�ta honom f� sin del med de otrogna. --

Och den tj�nare som hade f�tt veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med m�nga slag.

Men den som, utan att hava f�tt veta hans vilja, gjorde vad som val slag v�rt, han skall bliva straffad med allenast f� slag. Var och en �t vilken mycket �r givet, av honom skall mycket varda utkr�vt och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.

Jag har kommit f�r att t�nda en eld p� jorden; och huru g�rna ville jag icke att den redan brunne!

Men jag m�ste genomg� ett dop; och huru �ngslas jag icke, till dess att det �r fullbordat!

Menen I att jag har kommit f�r att skaffa frid p� jorden? Nej, s�ger jag eder, fastmer s�ndring.

Ty om fem finnas i samma hus, skola de h�refter vara s�ndrade fr�n varandra, s� att tre st� mot tv� Och tv� mot tre:

fadern mot sin son och sonen mot sin fader, modern mot sin dotter och dottern mot sin moder, sv�rmodern mot sin sonhustru och sonhustrun mot sin sv�rmoder.

Han hade ocks� till folket: �N�r I sen ett moln stiga upp i v�ster, s�gen I strax: 'Nu kommer regn'; och det sker s�.

Och n�r I sen sunnanvind bl�sa, s�gen I: 'Nu kommer stark hetta'; och detta sker.

I skrymtare, jordens och himmelens utseende f�rst�n I att tyda; huru kommer det d� till, att I icke kunnen tyda denna tiden?

Varf�r l�ten I icke edert eget inre d�ma om vad r�tt �r?

N�r du g�r till en �verhetsperson med din motpart, s� g�r dig under v�gen all m�da att bliva f�rlikt med denne, s� att han icke drager dig fram inf�r domaren; d� h�nder att domaren �verl�mnar dig �t r�ttstj�naren, och att r�ttstj�naren kastar dig i f�ngelse.

Jag s�ger dig: Du skall icke slippa ut d�rifr�n, f�rr�n du har betalt �nda till den yttersta sk�rven.�

Luke 13

 

 

 

SpeakingBible Software © 2001 by johnhurt.com