Chapter 17

Och han sade till sina l�rjungar: �Det �r icke annat m�jligt �n att f�rf�relser m�ste komma, men ve den genom vilken de komma!

F�r honom vore det b�ttre att en kvarnsten h�ngdes om hans hals och han kastades i havet, �n att han skulle f�rf�ra en av dessa sm�.

Tagen eder till vara! Om din broder f�rsyndat sig, s� tillr�ttavisa honom; och om han d� �ngrar sig, s� f�rl�t honom.

Ja, om han sju g�nger om dagen f�rsyndar sig mot dig och sju g�nger kommer tillbaka till dig och s�ger: 'Jag �ngrar mig' s� skall du f�rl�ta honom.�

Och apostlarna sade till Herren: �F�r�ka v�r tro.�

D� sade Herren: �Om I haden tro, vore den ock blott s�som ett senapskorn, s� skullen I kunna s�ga till detta mullb�rsfikontr�d: 'Ryck dig upp med r�tterna, och plantera dig i havet', och det skulle lyda eder.

Om n�gon bland eder har en tj�nare som k�r plogen eller vaktar boskap, icke s�ger han v�l till tj�naren, n�r denne kommer hem fr�n marken: 'G� du nu strax till bords'?

S�ger han icke fastmer till honom: 'Red till min m�ltid, och f�st s� upp din kl�dnad och betj�na mig, medan jag �ter och dricker; sedan m� du sj�lv �ta och dricka'?

Icke tackar han v�l tj�naren f�r att denne gjorde det som blev honom befallt?

Sammalunda, n�r I haven gjort allt som har blivit eder befallt, d� skolen I s�ga: 'Vi �ro blott ringa tj�nare: vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att g�ra.'�

D� han nu var stadd p� sin f�rd till Jerusalem, tog han v�gen mellan Samarien och Galileen.

Och n�r han kom in i en by, m�ttes han av tio spet�lska m�n. Dessa stannade p� avst�nd

och ropade och sade: �Jesus, M�stare, f�rbarma dig �ver oss.�

N�r han fick se dem, sade han till dem: �G�n och visen eder f�r pr�sterna.� Och medan de voro p� v�g dit, blevo de rena.

Och en av dem v�nde tillbaka, n�r han s�g att han hade blivit botad, och prisade Gud med h�g r�st

och f�ll ned p� mitt ansikte f�r Jesu f�tter och tackade honom. Och denne var en samarit.

D� svarade Jesus och sade: �Blevo icke alla tio gjorda rena? Var �ro de nio?

Fanns d� ibland dem ingen som v�nde tillbaka f�r att prisa Gud, utom denne fr�mling?�

Och han sade till honom: �St� upp och g� dina f�rde. Din tro har fr�lst dig.�

Och d� han blev tillfr�gad av faris�erna n�r Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: �Guds rike kommer icke p� s�dant s�tt att det kan f�rnimmas med �gonen,

ej heller skall man kunna s�ga: 'Se h�r �r det', eller: 'D�r �r det.' Ty se, Guds rike �r inv�rtes i eder.�

Och han sade till l�rjungarna: �Den tid skall komma, d� I g�rna skullen vilja se en av M�nniskosonens dagar, men I skolen icke f� det.

V�l skall man d� s�ga till eder: 'Se d�r �r han', eller: 'Se h�r �r han'; men g�n icke dit, och l�pen icke d�refter.

Ty s�som ljungelden, n�r den ljungar fram, lyser fr�n himmelens ena �nda till den andra, s� skall det vara med M�nniskosonen p� hand dag.

Men f�rst m�ste han lida mycket och bliva f�rkastad av detta sl�kte.

Och s�som det skedde p� Noas tid, s� skall det ock ske i M�nniskosonens dagar:

m�nniskorna �to och drucko, m�n togo sig hustrur, och hustrur g�vos �t m�n, �nda till den dag d� Noa gick in i arken; d� kom floden och f�rgjorde dem allasammans.

Likaledes, s�som det skedde p� Lots tid: m�nniskorna �to och drucko, k�pte och s�lde, planterade och byggde,

men p� den dag d� Lot gick ut fr�n Sodom regnade eld och svavel ned fr�n himmelen och f�rgjorde dem allasammans,

alldeles p� samma s�tt skall det ske den dag d� M�nniskosonen uppenbaras.

Den som den dagen �r p� taket och har sitt bohag inne i huset, han m� icke stiga ned f�r att h�mta det; ej heller m� den som �r ute p� marken v�nda tillbaka.

Kommen ih�g Lots hustru.

Den som st�r efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som mister det, han skall r�dda det.

Jag s�ger eder: Den natten skola tv� ligga i samma s�ng; den ene skall bliva upptagen, den andre skall l�mnas kvar.

Tv� kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra skall l�mnas kvar.�

D� fr�gade de honom: �Var d�, Herre?� Han svarade dem: �D�r den d�da kroppen �r, dit skola ock rovf�glarna f�rsamla sig.�