Chapter 18

Och han framst�llde f�r dem en liknelse, f�r att l�ra dem att de alltid borde bedja, utan att f�rtr�ttas.

Han sade: �I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade f�rsyn f�r n�gon m�nniska.

I samma stad fanns ock en �nka som �ter och �ter kom till honom och sade: 'Skaffa mig r�tt av min motpart.'

Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig sj�lv: 'Det m� nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har f�rsyn f�r n�gon m�nniska;

likv�l, eftersom denna �nka �r mig s� besv�rlig, vill jag �nd� skaffa henne r�tt, f�r att hon icke med sina ideliga bes�k skall alldeles pina ut mig.'�

Och Herren tillade: �H�ren vad den or�ttf�rdige domaren h�r s�ger.

Skulle d� Gud icke skaffa r�tt �t sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava t�lamod med dem?

Jag s�ger eder: Han skall snart skaffa dem r�tt. Men skall v�l M�nniskosonen, n�r han kommer, finna tro h�r p� jorden?�

Ytterligare framst�llde han denna liknelse f�r somliga som f�rtr�stade p� sig sj�lva och menade sig vara r�ttf�rdiga, under det att de f�raktade andra:

�Tv� m�n gingo upp i helgedomen f�r att bedja; den ene var en faris� och den andre en publikan.

Faris�en tr�dde fram och bad s� f�r sig sj�lv: 'Jag tackar dig, Gud, f�r att jag icke �r s�som andra m�nniskor, r�vare, or�ttr�diga, �ktenskapsbrytare, ej heller s�som denne publikan.

Jag fastar tv� g�nger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag f�rv�rvar.'

Men publikanen stod l�ngt borta och ville icke ens lyfta sina �gon upp mot himmelen, utan slog sig f�r sitt br�st och sade: 'Gud, misskunda dig �ver mig syndare.' --

Jag s�ger eder: Denne gick hem igen r�ttf�rdig mer an den andre. Ty var och en som upph�jer sig, han skall bliva f�r�dmjukad, men den som �dmjukar sig, han skall bliva upph�jd.�

Man bar fram till honom ocks� sp�da barn, f�r att han skulle r�ra vid dem; men n�r hans l�rjungar s�go detta, visade de bort dem.

D� kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: �L�ten barnen komma till mig, och f�rmenen dem det icke; ty Guds rike h�r s�dana till.

Sannerligen s�ger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike s�som ett barn, han kommer aldrig ditin.�

Och en �verhetsperson fr�gade honom och sade: �Gode M�stare, vad skall jag g�ra f�r att f� evigt liv till arvedel?�

Jesus sade till honom: �Varf�r kallar du mig god? Ingen �r god utom Gud allena.

Buden k�nner du: 'Du skall icke beg� �ktenskapsbrott', 'Du skall icke dr�pa', 'Du skall icke stj�la', 'Du skall icke b�ra falskt vittnesb�rd', 'Hedra din fader och din moder.'�

D� svarade han: �Allt detta har jag h�llit fr�n min ungdom.�

N�r Jesus h�rde detta, sade han till honom: �Ett �terst�r dig �nnu: s�lj allt vad du �ger och dela ut �t de fattiga; d� skall du f� en skatt i himmelen. Och kom sedan och f�lj mig.�

Men n�r han h�rde detta, blev han djupt bedr�vad, ty han var mycket rik.

D� nu Jesus s�g huru det var med honom, sade han: �Huru sv�rt �r det icke f�r dem som hava penningar att komma in i Guds rike!

Ja, det �r l�ttare f�r en kamel att komma in genom ett n�ls�ga, �n f�r den som �r rik att komma in i Guds rike.�

D� sade de som h�rde detta: �Vem kan d� bliva fr�lst?�

Men han svarade: �Vad som �r om�jligt f�r m�nniskor, det �r m�jligt f�r Gud.�

D� sade Petrus: �Se, vi hava �vergivit allt som var v�rt och hava f�ljt dig.�

Han svarade dem: �Sannerligen s�ger jag eder: Ingen som f�r Guds rikes skull har �vergivit hus, eller hustru, eller br�der, eller f�r�ldrar eller barn,

ingen s�dan finnes, som icke skall m�ngfaldigt igen redan h�r i tiden, och i den tillkommande tids�ldern evigt liv.�

Och han tog till sig de tolv och sade till dem: �Se, vi g� nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna �r skrivet om M�nniskosonen.

Ty han skall bliva �verl�mnad �t hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,

och de skola gissla honom och d�da honom; men p� tredje dagen skall han uppst� igen.�

Och de f�rstodo intet h�rav; ja, detta som han talade var dem s� f�rdolt, att de icke fattade vad som sades.

D� han nu nalkades Jeriko, h�nde sig att en blind man satt vid v�gen och tiggde.

N�r denne h�rde en hop m�nniskor g� d�r fram, fr�gade han vad det var.

Och man omtalade f�r honom att det var Jesus fr�n Nasaret som kom p� v�gen.

D� ropade han och sade: �Jesus, Davids son, f�rbarma dig �ver mig.�

Och de som gingo framf�r tillsade honom str�ngeligen att han skulle tiga; men han ropade �nnu mycket mer: �Davids son, f�rbarma dig �ver mig.�

D� stannade Jesus och bj�d att mannen skulle ledas fram till honom. Och n�r han hade kommit fram, fr�gade han honom:

�Vad vill du att jag skall g�ra dig?� Han svarade: �Herre, l�t mig f� min syn.�

Jesus sade till honom: �Hav din syn; din tro har hj�lpt dig.�

Och strax fick han sin syn och f�ljde honom och prisade Gud. Och allt folket som s�g detta lovade Gud.